Google

This 1s a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project to make the world’s books discoverable online.

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover.

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this file - a reminder of this book’s long journey from the publisher to a library and finally to you.

Usage guidelines

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.

We also ask that you:

+ Make non-commercial use of the files We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for personal, non-commercial purposes.

+ Refrain from automated querying Do not send automated queries of any sort to Google’s system: If you are conducting research on machine translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text 1s helpful, please contact us. We encourage the use of public domain materials for these purposes and may be able to help.

+ Maintain attribution The Google “watermark” you see on each file is essential for informing people about this project and helping them find additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can’t offer guidance on whether any specific use of any specific book is allowed. Please do not assume that a bookK’s appearance in Google Book Search means it can be used in any manner anywhere in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.

About Google Book Search

Google’s mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers discover the world’s books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web

athtto://books.google.com/

Digitized by Google

- rs - —

Kyjobenhann., sion 1902

Digitized by Google

Digitized by Google

SVENSK-FRANSK

ORDBOK :

—— SKOLUPPLAGA —

AF

FERDINAND SCHULTHESS

LÄRARE I FRANSKA SPRÅKET VID KUNGL. KRIGSHÔGSKOLAN

NY FULLSTÄNDIGT OMARBETAD STEREOTYPUPPLAGA

STOCKHOLM

P. À NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG

( STOCKHOLM fe KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER Ÿ | vi | 1901 à { L 1 4 7 nl

| Ed

FÖRORD.

Föreliggande upplaga af min Svensk-franska skolordbok, hvilken första gången utgafs för femton år sedan, är ett fullständigt nytt verk. Enligt förlagsfirmans önskan och efter uppmaning af flera lärare har jag nämligen företagit mig att helt och hållet omarbeta ordboken. Jag har därvid dragit fördel af de förflutna årens erfarenheter; jag har sålunda i den nya upplagan upptagit allt hvad som förefallit mig oundgängligen nödvändigt för de allmänna läroverkens alumner vid öfversättning från deras modersmål till franska. För att icke öka bokens volym och på samma gång dess pris, har jag ansett mig böra utesluta alla mera speci- ella facktermer samt mera sällsynta ord, liksom konstruktioner, som äro föråldrade eller icke i allmänt bruk, vidare sådana uttryck, som icke vålla några svårigheter vid öfversättning till det främmande språket, slutligen ordspråk och andra utförligare exempel, hvilka däremot böra få en plats i den större ordbok, hvarmed jag sedan lång tid tillbaka varit sysselsatt och hvilken sannolikt kommer att taga ytterligare flera års arbete i anspråk. Emellertid företer föreliggande upplaga, satt med mindre stil för uppslagsorden och med en mera hopträngd uppställning än föregående upplagor, ett betydligt större ordförråd, hvarför jag tillåter mig hysa den förhoppningen, att den må röna åtminstone ett icke mindre gynnsamt mottagande än den äldre upplagan och att den skall kunna vara till gagn för den studerande ungdomen, för hvilken den företrädesvis är afsedd.

Alla anmärkningar, tillägg och förbättringar mottagas med tacksamhet af förf. eller förlagsfirman för att komma en möjligen blifvande omtryck- ning till godo.

Stockholm i november 1901.

F, Schulthess.

om dd

Förkortningarnas betydelse.

a., adjektiv; avoir.

a.?, adjektiv af bägge genus. adj., adjektiv.

adv., adverb.

afs., afseende.

agr., i agrikulturen.

alg., i algebra.

alk., i alkemien.

allm., allmänhet.

anat., i anatomien.

ang., angående.

antik., i antiken.

aritm., i aritmetiken.

ark., i arkitekturen.

art., artikel.

artill., i artilleriet.

astr., i astronomien. barnspr., i barnspråket. bem., bemärk., bemärkelse. bergsv., i bergsvetenskapen. bergv., bergverksterm. best., bestämd.

bet., betyd., betydelse.

bibl., i bibeln.

bildh., bildhuggarterm. bildl., bildlig, bildligt. bokb., bokbindarterm. boktr., boktryckeriterm. bot., i botaniken.

br., brukl., bruklig.

cond., conditionnel.

d., den, det.

dansk., i danskonsten. dem.,demonstr., demonstrativ. dep., deponens.

did., didaktisk term.

dim., diminutiv.

d:0, dito.

dopn., dopnamn.

d. v. 8., det vill säga.

däl. bem., dålig bemärkelse. é., être. eg., egentl., egentlig, -en. elektr., i elektricitetsläran. ell., eller.

etc., et cætera (och så vidare). ex., exempel.

f., feminin.

falken., falkenerareterm. farm., i farmacien. fem., feminin. fig, Sgurlig[t], bildlig[t]. fil., filos., i filosofien. finans[v]., i finansväsendet. À, flera. ford., fordom. fornt., i forntiden. fort., i fortifikationen. foto., i fotografien. fr., franc[s]. fut., futur., futurum. fys., i fysiken. Jysiol., i fysiologien. fäktk., fäktn., i fäktkonsten. följ., följande. föreg., föregående. Jôrf., författare. förk., förkort., förkortad, för- kortadt, förkortning. Jôräldr., föråldradt. f.ö. eu. öfr., för öfrigt. gam., gammal, gammalt ord. garf., garfveriterm. gastr., gastronomisk term. geogr., i geografien. geol., i geologien. geom., i geometrien. gram., i grammatiken. grav., gravörterm. gruft., grufterm. guldsm., galdsmedsterm. han. hon. honom. henne. hand., handl., handelsterm. hattm., battmakarterm. herald., i heraldiken. kist., i historien. hm, honom. hs, hans, hennes. kushåll., hushållsterm. hv., hvarandra. tbl., ibland. imperf., impf., imperfekt. imper., imperativ.

impers., impersonellt. ind., indik., indikativ. indef., indefinit.

inf., infin., infinitiv. interj., interjektion. interr., interrogativ. tron., ironiskt.

ti sht, i synnerhet.

t st. f., i stället för.

i syn., i synnerhet.

ttr., intransitivt verb. JF. 2fr, jämför.

jur., i juridiken.

juvel., juvelerarterm. Jäg., jägarterm.

järnv., järnvägsterm. kap., kapitel.

kat., katol., hos katolikerna. kem., i kemien.

kir., i kirurgien.

kokk., i kokkonsten. koll., kollektivt.

kom., komisk, komiskt. komp., komparativ. kond., kondit., konditionalis. konj., konjunktion. kronol., i kronologien. kyrk., kyrklig term. kyrkh., i kyrkohistorien. liturg., i liturgien. litter., litterär, i litteraturen. log., i logiken.

läk., i läkekonsten. länsr., i länsrätten. länsv., i länsväsendet. m., maskulin.

mat., i matematiken. mek., i mekaniken.

men., mening.

metall., i metallurgien. meteor., i meteorologien. metr., i metriken.

m. fl., med flera. miner., i mineralogien. minv., i minväsendet.

m. m., med mera.

mur., i muraryrket. mus., i musiken.

myntv., i myntväsendet.

myt., i mytologien.

mål., måln., i målarkonsten.

naturv., i naturvetenskaperna.

neutr., neutrum, neutralt.

ngn, ngt, någon, något.

n. pr., nomen proprium.

ns, nous.

num., i numismatiken.

o., och.

obest., obestämd, -dt.

obj., objekt.

obr., obruk., obruklig, obruk- ligt.

oböjt., oböjlig, oböjligt.

o. d., och dylikt.

pers opersonlig[t verb].

opt., i optiken.

ordspr., ordspråk.

0. 8. v., och så vidare.

p., part., particip.

pass., passé.

patol., i patologien.

pers., personlig, person.

pl., plur., pluralis.

poet., poetisk, poetiskt.

polit., i politiken.

pomol., i pomologien.

pos., posit., positiv.

poss., possessiv.

postv., i postväsendet.

pp., participe passé.

prep., preposition.

pres., presens.

pron., pronomen.

pros., i prosodien.

protest., protestantisk.

ge, quelque chose.

gn., quelqu'un.

r., refl., reflexiv.

rég., régime.

regelb., regelbunden.

rel., relativ.

relig., religiös, i religionen.

repsl., repslagarterm.

retor., i retoriken.

ridk., i ridkonsten.

rom., romersk.

räkn., räkneord, räkneterm.

8., substantiv.

8.2, substantiv af bägge genus.

sadelm., sadelmakeriterm.

sammans., sammansättning.

sing., singularis.

skeppsb., i skeppsbyggeriet.

skogshush., i skogshushälinin- gen.

skogsv., 1 ekogsväsendet.

skolast., i skolastiken.

skolspr., i skolspråket.

skolt., skolterm.

skom., i skomakaryrket.

skrädd., i skräddaryrket.

slakt., i slaktaryrket.

smed., i smedsyrket.

snick., i snickaryrket.

spr., språk, -et.

83., ssr, sammansättning, -ar.

subj., subjonctif.

superl., superlativ.

sv., svensk, -a.

svarf., i svarfvaryrket.

syn., synonym, -er.

teat., teater, -term.

telegr., i telegrafväsendet.

teol., i teologien.

t. ex., till exempel.

tim., i timmermansyrket.

tonk., i tonkonsten.

tr., transitiv, -t [verb].

trädg., trädgårdsmästarterm.

urm., i urmakaryrket.

v., verb; vara.

vanl. vanlig, -en.

vapenk., i vapenkonsten.

vetensk., vetenskaplig eller lärd, didaktisk term.

veter., i djurläkekonsten och veterinärvetenskapen.

vidstr., vidsträckt.

vs, vous.

vulg., i gemene mans mun.

gool., i zoologien.

dkerbr., i åkerbruket.

åtsk., åtskillig, -a.

äfv., äfven.

öfvers., öfversätta, -8, öfver- sättning.

Öfriga förkortningar torde icke behöfva någon för- klaring.

F betecknar ord eller uttryck, som begagnas i samtalsspråk. P betecknar ord eller uttryck, som brukas af obildadt folk och helst böra und-

vikas.

+ betecknar femininum.

1, 3, 3, 4

efter verb betecknar resp. 1:a, 2:a, 3:e och 4:e konjugationen.

X betecknar mindre brukligt [än det föregående eller i allmänhet]. X betecknar militärisk term. d betecknar sjöterm (skeppsbyggeri etc.).

# betecknar teknisk term (industri, handtverk etc.).

(à) betecknar, att den föreslagna öfversättningen närmast återger ae

ord el. uttryck.

(0) betecknar, att ifrågavarande ord återges medelst omskrifning.

A.

a, -et, -(n), 1. gram. Da lettre] a. 2. mus. [la no- + la corde] la. 3. bin. À och O VAlpha et l’'Oméga.

à, prep. à; ibl. ou; de.

abbedisslla, -an, -or, abbesse*.

abborrile, -en, -ar, perche* [de rivière*].

abbot, -en, -ar, abbé. abbotskloster, abbaye”.

abc, -£, -(n), Abc [utt. men skrifves ej åbécé]. -bok, Abc; abécédaire; syllabaire.

Abessinlien, npr. n. Abyssinie*. Abyssin; Abyssinien.

abiturient, -en, -er, élève sortant.

ablativ, -en, -er, ablatif.

abnorm, adj. anomal ;iti, anormal. -itet, -en, -er, anomalie”.

abonnllemang, -et, -(er), abonnement [à]. -ent, -en, -er, abonné. -era!, intr. s’abonner [på à]; prendre un abonnement [à]; ha at på atv. être abonné à.

absint, -en, -er, absinthe*.

absolut, I. adj. absolu. II. adv. absolument.

absolutl/ism, -€En, afhâllsamhet. från rusgifvande dryck cabstinence”> [absolne des boissons” alcoo- liques ou fermentées]. -ist, -en, -er, cabati- nent». absoiveral, tr. terminer [t. ex. ses étu- des*]; passer [un examen].

ack, ah! oh! ha! hélas!

ackord, et, -(er), mus. accord ; üfverenskommelse marché; traité; beting prix fait; forfait; pd = à forfait; © med fordringsägare arrange- ment [à l'amiable] avec les créanciers; jura. concordat; ka års med en läkare avoir un médecin à l’année*. -era!, intr. 1. mus. 8’ac- corder; être d’accord; sng. arr. s’assortir; 2. uppgöra villkor à) traiter ei. convenir [d'un prix, d’un travail avec qn]; arv. faire son («. un) prix ei. marché [avec qn]; b) med sina fordrings. ägare S’arranger avec ses créanciers: faire un concordat; ©) « bort ett barn placer; mettre... en pension”; se inv.

ackurat, I. adj. noggrann exact; précis; riktig juste; punktiig ponctuel. II. adv. exactement; précisément; au juste; ponctuellement. -688, -en, (jfr föreg.) exactitude; précision”; jus- tesse* ; ponctualité”.

ackusativ, -en, -er, accusatif.

ackvisition, -en, -er, acquisition”.

Adam, npr. Adam (am utt. nasalt AN); bibl. af. Lläda sig den gamle a se dépouiller du vieil homme. adamsäpple, anat. pomme“ d'Adam.

(a)-ier, m.

addllend, -en, -er, nombre à additionner. -era:, tr. additionner [une somme avec une autre]; intr. faire une addition e. des additions”.

addition, -en, -er, addition”.

additionsiifel, erreur‘ d’addition*. -tabell, table" d’addition”. -tal, nombre[s] à additionner. -tecken, signe de l’addition* = plus (s höres).

adel, -n, noblesse”; konekt. ofta les nobles; ibt. l'aristocratie"; vn riksståndet [l’ordre de] la Noblesse.

adelsilbref, lettres* i m.; diplôme «1. titre de noblesse“. -dam, dame” noble. -kalender, an- nuaire de la Noblesse. adelskap, -et, no- blesse*.

adeis|man, noble; riaa gentilhomme (pl.gen- tilshommes). -matrikel, nobiliaire, se -kalen- der. -môte, (n) assemblée” [constitutionnelle] de la noblesse. -släkt, famille” e. ti. maison“ noble, -ständ, [ordre de la] Noblesse*. -vapen, armoiries” pi; armes” pl. -Välde, pouvoir de la noblesse; aristocratie* (t utt. c).:

aderton, adj. grundtal dix-huit; en af de = [1 Svenska akademien ]ordagr. l’un des Dix-huit= membre de l’Académie suédoise. -de, ad). orduingstal dix-huitième, se -; Ludvig den = Louis XVIII (dix-huit, t hôres); den juli le 18 (dix-huit, stumt t) juillet. -[de del, dix- huitième [partie”].

adjektiv, -et, -(er), adjectif. jectif.

adjungerlla!,

-isk, adj. ad-

tr. med sig s’adjoindre. p. a. adjoint. -ande, -t, adjonction’.

adjunkt, -en, -er, [akademi] [professeur] suppléant; in. chargé du (de) cours; profes- seur adjoint; [ fokskolelärare]r [maître] adjoint; [/äroverks]r professeur [de classe* de grammaire]; [pastorats]= pasteur ad- joint; [pastors]r pasteur auxiliaire ; hos katol. desservant. -ur, -en, -er, fonction” oftast i pl. d’adjoint, etc. se föreg. ord; ibl. suppléance*.

adjutant, -en, -er, X hos generaler o. fursti. personer aide de camp; regementsv adjudant.

adjö, inter7. vid kortare skilsmässa AU el. F à revoir! vid längre el. för alltid adieu! med dig! » så länge o. a. au [plaisir de te] revoir! F à bien- tôt! à tantôt! säga « dt (taga + af) ngn dire adieu à qn; prendre congé de qn.

adilla!, tr. anoblir; bia. ennoblir. -ande, ano- blissement. -ig, adj. [de] noble; de gentil- homme; = krona, couronne* de gentilhom-

'h aspirerad: h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. tee teknisk term. NA sjoterm. XX militärisk term.

Schulthess, Svensk-fransk skolordbok.

Ny uppl. 1

administration

me; ét vapen armoiries” «1. armes” pl.; bla- son; vt stånd noblesse* (état noble); upp- höja i st stånd anoblir.

administrliation, -en, -er, 1. jura. curatelle‘; ställa ngn under + donner un curateur à qn. 2. förvaltoing: administration”. -ativ, adj. ad- ministratif, -ive”. -ator, -n, -er, 1. jur. Cura- teur. 2. eller förvaltare administrateur. -era!, tr. 1. jar. administrer ev. gérer comme curateur; avoir la curatelle de. 2. frvaits administrer.

Adolf, npr. Adolphe; Gustaf = Gustave-A.

adress, -en, -er, van!. adresse" ; ntanskrift äfv. SUS- cription"; herr N., a herr Z. Monsieur N., chez (ei. aux [bons] soins de) Monsieur Z.; hvad är din =? quelle est ton adresse* ? où demeures-tu? -ant, -en, -er, destinateur: en- voyeur. -at, -en, -er, destinataire. -eral, tr. adresser. -kalender, oftast Guide de noms et d'adresses‘ ; annuaire el. F livre d’adresses*. -kort, [carte* d’] adresse‘. -land, postr. pays de destination”. -lapp, étiquette”; adresse*. -nummer, numéro [ d’adresse*]. -ort, localité*.

Adriatiska hafvet, npr. la mer Adriatique; l’Adriatique*.

advent, -ef, Avent. -söndag, dimanche de l’avent.

adverb, -et, -(er), adverbe. -ial, -et, -(er), com- plément circonstanciel. -ieli, adj. adverbial. -jellt, adv. adverbialement; comme adverbe.

advocllera!, intr. plaider [pour, contre qn |; dé- fendre une cause; 1 aä. men. F nvocasser. -ering, -en, -ar, plaidoirie*; it. défense; i dål. mon. F avocasserie*,.

advokat, -en, -er, avocat (at utt. à): i civilmål tbl. avoué; brännvinsr avocat de bas étage. -byrå, étude* [d'avocat «1. d’avoué]. -fiskal, &) pro- cureur{général,ete.]. "knep, chicane ; argutie* (tuu. c). -orisk, adj. 1. i ak. men. subtil; so- phistique; captieux (t utt. c). 2. i god bem. vältalighet éloquence* du barreau. -ständ, ordre des avocats; barreau. -ur, -en, -er, étude* [d’avoué, d'avocat, ini. de notaire}, se -yrke. -yr,-en,-er, se knep; otta F avocasserie” ; subtilité". -yrke, profession” (état) d'avocat.

af, I. prep. van. de; ofta par; mi. d’entre; de la part de; ngn gg avec; en; à; pour; sur, ete. Av sig i förbindelse med adj öfversättea vanligen icke, t. ex. rädd & sig [d’un naturel] peureux; det går sig själft cela va de soi; ii. cela va tout seul. II. adv. 1. [à] bas, t. ex. hatten = à bas le[s] chapeau[x]! chapeau[x] bas! w och an çà et là; de côté et d'autre; gå och an ut. 8e promener de long en large. 2. I sådana uttryck som blifva Av, VATA Av, m. fi. verb, som konstrueras med Av, se dels dessa verb, dels sammansättnirgarna här nedan.

afart, variété"; ora variante’.

afbalka!, tr. diviser par une e. par des cloi- sons” (un mur, ete.); cloisonner.

afbasllal, tr. egonu. F fouetter; FP arranger; prygla F rosser ; bila. ibi. Châtier. -ning, F rossée” : P roulée”,

* feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,3,3,4

— 2

afbôjande

afbedjaf, tr. demander pardon [à qn de qe].

afbeta!, tr. brouter [l’herbe* de]; paître; four- rager; tondre; se repaître de.

afbetailla!, tr. payer «. donner [un acompte] sur ce qu’on doit payer par termesel. acomp- tes. -ning, paiement par, en oi. d’acomptes; somme payée par acomptes; göra en af 100 kr. pd sin skuld payer un acompte de 100 couronnes* sur ce qu’on doit. -ningslân, emprunt [à rembourser] par termes, par annuités”, etc.

afbetsiila!, tr. débrider; ôter la bride à.’ -ande, -ing, débridement.

afbidlla!, tr. attendre; se vänta. -an, attente’.

afblid, ofta image”; in. copie‘ ; figure"; ressem- blance*; af en person sfr. portrait. -al, tr. co- pier; imiter; dessiner d’après; reproduire; faire le portrait de; représenter; figurer; faire sur le modèle de; « i gips reproduire, mouler en plâtre. -ning, représentation"; reproduction”; kankr. se afbild; markens le figuré du terrain.

afblada!, tr. dépouiller [de ses a. leurs fenil- les"); effeuiller.

afblåsa?, I. tr. 1. borublasa abattre, ôter, enlever, faire tomber [en souffiant]; souffler. 2. uu- kannagifvande upphürandet af annoncer, publier [à son de trompe”] la clôture [officielle] de; clore. IL. intr. se blåsa af.

afbrinnaf, intr. om en byggnad o. 4. brûler; prendre feu; être consumé par le feu; être brûlé: être réduit en cendres”; om skjutvapen partir; faire feu; om fyrverkeri 8e tirer; om bergakott partir (faire explosion‘).

afbrott, 1. uppeba interruption”; int. pause’; ngn gg intermittence*; discontinuation* ; so- lution* de continuité”; rupture”; X intermis- sion”; Incka lacune; göra # 1 se afbryta. 2. förändring, omkastoing Changement; diversion*. 8. motsats Contraste: göra nn mot faire con- traste el. contraster avec: om furger trancher auprès de (sur); F jurer avec.

afbrytat, ér. 1. bryta ar, 10 enlever, åter [en rom- pant]; rompre; med bibot. af sünderbryts Casger ; briser; Vv armen, benet [på sig] se casser le bras, la jambe. 2. förorsaka afbrott i, hos inter- rompre; in. [entrejcouper; intercepter; för bgonblioket suspendre; discontinuer.

afbräck, -et, -, échec; dommage; préjudice; perte’: göra ngn a porter préjudice à qn; faire [du] tort à qn, se skada; lida n être lésé [dans]; souffrir [de]; éprouver du pré- judice, du dommage, un échec, ete.

afbrännlla?, tr. brûler; incendier; réduire en cendres”; av ett fyrverkeri, ett skott tirer, se &f- fyra. ing, faux frais i p.; perte”; déchet.

afbrösta!, tr. X ôter Pavant-train [de].

afböjlla?, tr. 1. arvärja détourner, parer [un coup]; écarter; éviter; rompre. 2. anbud, för- stag décliner (refuser); repousser. -ande, p. av svar réponse évasive.

efter verb angifver deas böjning. (a) närmast motsv. & omskrifves,

afbön ”

affärda

afbön, pardon; offentlig av amende"” honorable; göra ngn + för ngt demander pardon à qn de qe.

afbürda! [sig], tr. om en flod Av [sitt vatten] se dé- verser; se décharger; se jeter; = en skuld s’acquitter d’une dette.

afdagatagat, tr. faire périr ei. mourir; donner la mort à; mettre à mort’; tuer.

afdamilma!, tr. épousseter. -ning, (0).

afdankaï, tr. congédier; remercier; mettre à la retraite «1. à la réforme; réformer: starkare renvoyer; destitner; casser; ad officer offi- cier en retraite"; se afskeda.

afdellla!, tr. diviser; partager; couper; i klasser -classer; 1 grader graduer; gm skiljevägg Séparer; XX détacher. -ande, (rr föreg.) division”; classe- ment; classification”; séparation”. -ning, 1. se -ande. 2. koukr. division”; classe”; i bok section”; partie”; 1 skola division”; af ett äm- betsverk Section”; på annan ort délégation”; af en domstol Chambre”; i en affär TAYON; i en vagn compartiment; fack Case"; 1 tal point; af teater- pjes tableau; X détachement. -ningschef, sm- betsman Chef de section”, ew.; X chef de dé- tachement. -ningskontor, succursale” [t. ex. d’une banque]. -ningsskärm, paravent [à châssis mobiles].

atdika!, tr. couper t. ex. en äng par des fossés [pour faire écouler l’eau*]; drainer; vat- ten från en åker détourner l’eau" d’un champ [par un fossé, des. fossés].

afdomna!, intr. s’engourdir; instumra 8’assOupir,

afdrag, 1. déduction"; défalcation"; réduc- tion”; minskning diminution”; på lön, räntor o. d. retenue”; göra « déduire [på, de sur] & se afdraga; efter für omkostnaderna tous frais déduits; déduction faite des frais. 2. i voutr. épreuve‘ (tirage); göra, taga ett a tirer une épreuve. -af, tr. 1. afisga ôter [en tirant]; retirer; enlever; = handskarna utv. se déganter. 2. sfkorta déduire; défalquer; décompter; innebätia retenir; ivi. distraire; 100 kr. på ngns lön retrancher, rabattre, re- tenir 100 couronnes à qn de «. sur son traitement; på förhand a prélever. -ars, # écorcheur; équarrisseur.

afdrift, À; dérive‘; göra = el. river.

afdrypat, intr. dégoutter;couler;tomber goutte* ‘à goutte"; bia. F partir sans prendre congé.

afduka!, tr. [bordet] desservir [la table].

aidunstia! I. intr. [s'jévaporer; se vaporiser; skämts. S’esquiver; F filer. IL. tr. [faire] éva- porer; vaporiser. ning, évaporation* ; vapo- risation*.

afdânad, adj, évanoui. |

afdämmllaÿ, tr. endiguer; couper le cours d'[une rivière, etc.]; détourner el. séparer par et. à l’aide* d’une digue. -ande, endiguement.

afdôma?, tr. 1. juger; statuer [sur]. 2. bedöma: at. prononcer sur; décider de.

afdrifvat, v. dé-

affall, 1. stuttoing pente" ; ran Chute” ; atioppécoule- ment; vattnet har ej tillräckligt a l’eau* n’a pas une pente suffisante. 2. arskrude 3 déchet; rebut; potatis. épluchures* pi. 8. € urmak. échappement. 4. via. défection* ; fran religion apostasie*; X rv till fenden désertion*. 5. (hist.) Nederländernas soulèvement. -af, intr. tomber; bildi. (jfr affall 4) faire défection"; se déta- cher; « från ngn abandonner [le parti de] qD; absol. 86 rebeller contre qn; från sin tro renier sa foi; apostasier; "© från nådetill- ståndet déchoir; se r. 5. falla af. -6n, pp.se-a; adj. défait; amaigri: vara, blifva À maigrir; dépérir; F perdre son lustre.

affattilal, tr. 1. uppsatta rédiger; in. concevoir; composer; faire; mettre [par écrit]; = noga, kort exprimer en termes précis, concis: i sht juria. formuler; libeller. 2. kartor o. 4. dresser; faire. -ande, -ning, (©) rédaction’.

affekt, -en, -er, ofta affection“ ; émotion” ; med Av äfv. avec feu er. chaleur". -ation, -en, affec- tation” ; starkare afféterie”. -era!, tr. affecter; F se donner des airs [de]. -erad, adj. affecté; starkare maniéré; affété; om stil utv. précieux. -eradt, adv. avec affectation &. -fri, ad).sans affectation” «1. passion”; froid. -lon, -en, -er, affection‘. afficieral, tr. affecter.

affirmativ, adj. affirmatif.

affisch, -en, -er, 1. affiche”; X placard. 2. tent. ar. programme [de spectacle, eto.]. -era!, tr. afficher; X placarder. -ering, affichage; « förbjuden str. défense” d’afficher. -klistrare, -Ür, -en, -er, afficheur.

affjälilla!, tr. écailler. -ning, enlèvement des écailles” ; 1x. desquamation* (u=onu).

affiyta{, intr. s’écouler; découler.

afflyttila!, intr. déménager; om tjsnstroik quitter[sa place]. -ning, déménagement; tjünsttoks change- ment de maître (de condition"); départ; vara uppsagd till w avoir reçu son congé.

afflå?, tr. écorcher; dépouiller.

affordra!, tr. exiger [qe de qn]; réclamer [qe à qn]; svagare demander [qe à qn.]

afforma!, tr. 4 mouler; jeter en moule.

afforsia!, tr. transporter; voiturer; charrier.

affyra!, tr. tirer, lâcher [un coup de fusil, ete. ]; décharger.

affällllig, adj. se affälling. -Ighet, se affall 4. ing, upprorisk rebelle: insurgé; =» Ni tro, lära renégat; apostat.

affär, -en, -er, van. affaire. 1. ofta äfv. opéra- tion‘; ii. marChé. 2. handetsrörelse [maison de] commerce ; inl. établissement; börja egen s'établir [pour son compte]. 3. angelägenhet, sak affaire”; cas; göra stor (mycken) » af faire beaucoup de bruit de; ini. faire grand cas de. 4. X affaire; action‘.

affürd, départ; ava arv. Mort". -al, tr. 1. iåta afga faire partir; expédier; dépêcher; envoyer; afskeda Congédier; renvoyer; afvisa éconduire. 2. avas tuer; F expédier.

'h aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. Fe teknisk term. L sjöterm. X militärisk term.

affärsbref omm

affärslibref, lettre’ commerciale «. d'affaires”.

fürbindelse, relation" «1. liaison” d’affaires”. -gren, branche”, genre [d’affaires* «1. de com- merce]; sürsxiid spécialité”. -karl, homme rompu aux affaires’. -{okal, bureau[x]; boa magasin, -man, commerçant: négociant; (0) Obs. icke homme d’affaires’. -müssig, adj. conforme à (selon) l’usage [établi dans les affaires*]. -stälining, état des affaires”. -vana, habitude‘ des affaires"; ka w avoir la prati- que des affaires'. -väg, se affär; gå ven se mettre dans les affaires’. -vän, ami; hand. Cor- respondant; nerna la clientèle. -värld[en], le monde des affaires* 1. monde commer- cial.

affüda, progéniture”; engeance"; fgiors couvée”; människors descendance"; race"; huggormars Av race" de vipères*.

afförlla?, tr. 1. bortföra emmener; enlever; con- duire [t.ex. en prison"). 2. band. Av ur räkning décharger [son livre d'un article]: rayer; porter une somme à l'avoir «1, en décharge”; a ur räkenskaperna rayer des comptes, jfr afskrifva 2. 8. X ur rullorna rayer des rôles; effacer des cadres. -ande, adj. 1x. v medel [remède] purgatif; laxatif; vara arr. purger. -ing, (ifr -a) 1. transport; enlève- ment. 2. hana. décharge”. 8. x. selle”.

afgan, -en,-er, Afghan, Afghane”. (A)-istan, npr. [l’JAfghanistan. -sk, adj. afghan, afghane”; de l’Afghanistan.

afgift, -en, -er, taxe”; droit; prix; charge"; «nl en gemensam kassa cotisation” ; se f. ö. sammausättn.

afgiftsilfri, adj. gratuit, se roi. -fritt, adv. gra- tuitement; sans frais; F gratis.

afgifvilat, tr. 1. donner; remettre: rendre; im. émettre; porter; = sin röst donner sa voix el. son vote; afgifna röster suffrages émis; Av en redogörelse présenter; faire. 2. utdunsta dé- gager; exhaler. -ande, (o).

afgjord, I. pp. se afgôra. II. adj. décidé ; pro- noncé; in. marqué; fait; positif; a mot- ståndare till förslaget adversaire déclaré du projet; taga för vt tenir pour certain; iv. poser en fait; det är en A sak a) c’est une affaire faite «1. en règle”; c’est convenn; b) d:o att il est certain, établi, de fait que. -t, adv. décidément; positivement.

afgjutila{, i». #ÿ couler a. jeter en moule; mou- ler. -ning, #ÿ moulage; à gips [m. en] plâtre.

afgnida, tr. 1. enlever, ôter [en frottant]. 2. ren. göra nettoyer; polir; frotter.

afgrund, 1. sp gouffre; brâdajup précipice ; botten- ôs abîme. 2. vida. abîme; férdart ruine“; helvete enfer,

afgrundsilande, esprit infernal; furie*. -brand, -eid, [feu de l’Jenfer. -foster, monstre infer- nal. -furste, prince de l’enfer. -kval, tour- ment el. peine“ d’enfer; affreux tourment. -löje, sourire infernal e. diabolique. -plâga,

* feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

is afgöra

se "kval. -skara, engeance infernale; démons

pl. -tanke, pensée infernale.

afgud, idole* ; [faux] dieu; göra ngn till sin — faire de qn son idole” «1, son dien. -a!, tr. idolâtrer; se föreg. ord.

afgudallbeläte, -bild, idole* ; in. simulacre : : Kina ete. pagode”; hos råa folksiag fétiche. -dyrkan, culte «1. adoration* des idoles‘; idolâtrie*. -dyrkande, adj. idolâtre. -dyrkare, idolåtre?. -hus, -tempel, temple païen «1. d’idoles*, etc. ; I Kina etc. pagode”. -tjänst, culte des (d’)idoles* et. de[s] faux dieux; idolâtrie*; X culte ido- lâtrique.

afgud|leri, -et, se afgudadyrkan; drifoa n utv. adorer des idoles”. -isk, adj. idolâtre; ini. idolâtrique. -iskt, avec idolâtrie* ; en (comme un) idolâtre.

afgät, intr. vegitva sig partir [pour]; s’en aller [4]; se rendre [à]; från befattning ete. quitter [le service, ete.]; se retirer [du service, etc.]; sor- tir [de charge‘, d'une école]; taga afsked 8e démettre; afsondras 8’écouler; sändas être ex- pédié el. envoyé; gå förlorad 8e perdre; hand. être déduit «. rabattu; w med döden décé- der (mourir); med pension prendre sa re- traite; med seger l'emporter; en sortir victorieux; låta « expédier; envoyer [med posten par la poste]; faire partir [pour]; vende 10 fr. à déduire «1. défalquer 10 fr.; det vr alltid något på atr. il y a toujours du déchet sur. -ende, adj. se föreg. orå; nv tåg train partant «1. en partance"; » och ankom- mande tåg, på tidtaden arrivée" et départ des trains ; v styrelseledamot SOTtant; "V ämbetsman... sortant de charge"; "v statsråd ministre dé- missionnaire ; Vv vakt X garde descendante.

afgäng, 1. afresa départ ft ex. d'un train, du courrier]. 2. + från läroverket till universitetet sortie” du lycée pour entrer à; » från äm- bete sortie de charge” (démission”; re- traite”); in. éloignement; i mån af timande a au fur et à mesure’ des extinctions*. 8. mod döden décès (mort‘). 4, täk. afsündring ex- crétion”; uttömning évacuation”. 5. band. afsütt- niag débit; försäljning vente” ; åtgång écoulement ; ha s’écouler [lätt facilement, rask rapide- ment]; ka strykande r arr. s’enlever. 6. för- lust perte” ; ibl. déperdition” ; minskning diminu- tion”; afbränning déchet; tara tare".

afgången, p. a. 1 uttr. den afgångne ofta celui que nous pleurons, dont nous déplorons la perte; le défunt: se etjest afgd, gå af; © från be État démissionnaire.

afgängslhetyg, certificat de sortie* «1. d’études. examen, examen de sortie; examen final. -ort, -signal, -tid, lieu, signal, heure” de départ.

afgäld, redevance” ; ini. fermage; rente‘.

afgôürila?, tr. göra slut pa terminer; ini. régler;

vider; bestämma décider [oftast moa de]; tran-

cher [une question, ete. ]; ibl. prononcer; öfver.

enskomma Convenir de; 5 sfr. se conclure; se

efter verb angifver dess böjning. 8) närmast motsv. (©) omskrifves,

afgörande

utv. afgjord. -ando, I. adj. som bestämmer déci- sif; stutgütig définitif; om bevis, skäl concluant; péremptoire; uritisx Critique; + ögonblick moment décisif el. mx. critique. IT. -et, décision”; arrangement; règlement; fin"; bringa till © se -a.

afhak|la!, tr. décrocher, se af häkta. -ande, (0) ini. décrochement.

afhandilla!, tr. behandia, aftala traiter [orta med de, un sujet]; sysselsätta sig mea s'occuper de; öfrer- ag discuter [sur]; förhanaia négocier ; 1. dis- serter, discourir [sur]; ngn g agiter [une question etc. |. -ing, L.srrirttraité; mémoire; ngn gg composition” ; akademisk ‘Ÿ för licentiatex. etc. dissertation” ; for doktorsgrad thèse”. 2. utveck. ling af ämne développement. 3. se aftal, under- handling.

afhaspilla!, tr. dévider. -ing, dévidage.

afhjälplia?, tr. porter remède à [t. ex. la misère]; remédier à [un inconvénient, un défaut, eto. |; subvenir à [des besoins, etc.]; réparer [une faute, une méprise, eto.]; redresser [un tort, des griefs, eto.]; ini. réformer [un abus, etc.]; lever «1. écarter [une difficulté |; suppléer à [des lacunes”, un manque de, un défaut de, ete.] X apporter du remède à. -ande, (©) se föreg. ; it. redressement [des abus o. a.].

afhugglia‘, tr. couper; trancher [t. ex. le nœud gordien]; dela fendre. -ande, -ning, (©); sui. coupe”; ngn gg retranchement; mutilation* [t. ex. du poing|. :

afhyfllla!, FX gifva en afbyfing raboter; ibi. aplanir; dégrossir afv. bildl.; med hyfvel borttaga enlever el. ôter [en rabotant, avec le rabot, d’un coup de rabot]. -ing, (©) in. rabotage; ngn gs enlévement à coups de (avec le) rabot.

afhys!la?, tr. vräka expulser. -ning, expulsion‘.

afhålljja?, tr. håna ifrån, på afstana tenir éloigné; hålla tillbaka retenir; binära empêcher; afvända détourner [ana mea de]; « sig från utv. 8'abs- tenir de; se garder de; ini. se refuser [à]; jfr afstä; a sig från skratt s'empêcher de rire. -ande, s. (0) ; ngn gg abstinence*. -en, adj. ätskad aimé” (cher; chéri); ini. populaire. -sam, adj. tempérant; absolut « abstinent. -sam- het, tempérance* ; absolut, total» abstinence* [totale des boissons distillées el. starkare fer- mentées].

afhäktila!, tr. dégrafer. -ande, s. dégrafement.

afhälllla?, tr. verser; décanter. -ning, décanta- tion”.

afhämtlla!, tr. [aller «1. venir] prendre «a. cher- cher; ini. enlever; låta « envoyer chercher. -ning, ©); ivl. transport à domicile.

afhändila?, tr. priver, dépouiller, déposséder ; spolier [qn de qe]; ôter «1. enlever {qc à qn]; av sig 8e priver ete. el. 8e défaire de; F s’ôter; av sig lifvet se donner la mort; mettre fin” à ses jours; se suicider; = sig sin egendom se dessaisir de (ev. aliéner) sa propriété. -ando, privation”; aliénation* & ; se föreg.

— aflassande

afhängig, adj. dépendant [de]; vara = utv. dé- pendre. -het, dépendance”.

athärfilla!, tr. -Ing, se afhaspilla, -ing.

afhüljila?, tr. découvrir; dévoiler; enlever el. ôter le voile [de]; in. démasquer. -ande, (©).

afhöra?, tr. vani. écouter [attentivement, jus- qu’au bout]; entendre [t. ex. des témoins]; jbl. suivre [t.ex. des cours]; ofta (©); se höra [af], åköra. i

afkastila!, tr. 1. ryttare démonter. 2. raskt be. fria sig från börda Öter vivement el. à la hâte: se décharger de; « oket secouer le joug. 8. bojor, band Se défaire e. se délivrer de. 4. © klädesplagg, hölje, täcke o. d. 88 débarrasser de; rejeter; mettre bas; masken lever le masque. 85. gifva i inkomst rapporter; rendre. -Ning, inkomst rapport; rendement; ibi. produit ; revenu; gifva = rapporter; rendre; être de [god d'un bon, ringa de peu de, stor d’un grand, svag d'un faible] rapport; gifva in- gen ne rien rapporter «.rendre; ne r. rien.

afklipp, -et, -, #$ tronçon; ivi. rognure*. -a?, tr. 1. couper; ini. rogner; enlever, retrancher [en coupant]; » kuponger et. détacher. 2. wärt afbryta mettre fin" à; trancher net; couper court [à].

afklädila?, tr. déshabiller; ii. dépouiller e. X dévêtir [qn de qe]. -a sig, refl. se déshabil- ler; X se dévêtir de; ôter; w den gamla människan dépouiller le vieil homme. -ning, (0). -ningsrum, vestiaire.

afknapplla!, ir. réduire; diminuer, retrancher. -ning, diminution” ; réduction” ; jtr förknapp- ning. |

afknäppa?, tr. déboutonner; déboucler.

afkok, décoction” [på: de].

afkomlilling, -en, -ar, descendant; fils; vara . af ärv. descendre de. -ma, -n, descendants pl.; enfants pi. ; descendance" ; postérité*.

afkortila!, lr. göra kortare T'ACCOUICÏT; inskränka di- minuer, réduire; jfr förkorta; göra afdrag, se afdraga. -ning, raccourcissement; diminu- tion"; rabais.

afkrok, 1. arstickare détour. 2. plats endroit écarté.

afkunnlial, tr. — en dom, ett utslag prononcer; Av lysning till äktenskap publier les bans de mariage. -ande, publication" [des bans]; ibi. prononcé [d’un jugement, eto.].

afkyllla?, tr. refroidir atv. bild!. : afsvala rafraîchir: om drycker "Vv & is frapper [de glace”]. -ning, refroidissement; rafraîchissement.

afllla?, 1. tr. om mannen engendrer; procréer; om kvinnan CONCeVoir; Av af sig engendrer. 2. intr. om kvinna concevoir [de qn]; « af sig se multiplier; se propager. -ande, s. procréa- tion"; engendrement; fysiol. génération”. aflagd, PP: af aflägga; Va kläder vieux habits; défroque”.

aflagrla! sig, ref. stratifier. -ing, stratifica- tion”; konkr. gîte, couche* [de minerai, etc.]. afiassila!, tr. décharger. -ande, déchargement.

aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. 633 teknisk term. NA sjôterm. X militärisk term.

aflasta

aflastila!, tr. décharger; «f; atv. débarquer. -ning,

déchargement, f, atv. débarquement.

aflat, -en, indulgence” ofta 1 pl.: få = gagner une «1. des indulgences*.

aflatsiibref, bulle” «1. lettre” d’indulgences‘. -handel, trafic des indulgences*.

afledila?, tr. détournerarr.biia. ; dériver üfr. gram. ; dial. bi. conjurer{t. ex. l'orage qui menace qn|]. -are, 1. fys. för värmen, elektriciteten con- ducteur [de la chaleur, de l'électricité]. 2. biiat. CO); préservatif; dérivatif., -d, adj. gram. dérivé. -ning, om vatten dérivation” atr. gram. ; déversement; ouai. diversion"; jf afledare. -ningsändelse, désinence* ; terminaison”.

aflefvila, -an, -or, 1. rex relique*. 2. -or, restes pl.; débris pl.; se kvarlefva.

afleise, conception‘.

afleverera!, tr. livrer; se aflämna.

aflidllaf, intr. mourir; jur. o. forv. décéder. -en, adj. décédé; mort; feu; défunt; den aflidne le défunt; (©) t.ex. celui qui n’est plus; af- lidne general B. arr. feu le général B.

aflifvlla!, tr. mettre [qn] à mort’; exécuter. -ande, Co); jrr afrättning.

aflinda!, tr. dévider; dérouler.

aflocka', tr. soutirer, arracher [qe à qn, à la nature ses secrets, etc.].

aflopp, écoulement; décharge”; issue"; cours äfv. bildl. ; för orenlighet égout.

afloppsildiko, &à rigole‘; échaux : pm.. -graf, #ÿ saignée*’. -rör, canal, voie" d'écoulement el. de décharge* ; égout.

aflossila!, tr. 1. issgora détacher; enlever; déga- ger. 2. afskjuta tirer; décharger. 3. jrr lossa, aflasta. -ande, ©); décharge”.

aflura!, tr. attraper [par ruse”], eto. se lura; F friponner [qe à qn].

aflys!la?, tr. proclamer el. publier l'annulation‘, la suppression, la cessation el. la clôture de; abroger; prohiber; interdire; + marknad dissoudre une foire; for antia proclamer la suppression d’une foire; mynt décrier des monnaies”. -ñing, abrogation* ; prohibition”, etc. so föreg. 0).

aflång, adj. oblong, -ue*; allongé.

afiåtlla?, tr. 1. aryttra vendre; céder; faire ces- sion" de [qe à qn]. 2. arsunaa expédier; re- mettre; dépêcher; envoyer; adresser; utfärda rendre; publier. -ande, rr föreg.) 1. vente’: cession‘. 2. expédition”; (0).

aflägglla?, tr. 1. lägga ifrån sig ôter, quitter [L. ex. ses habits]. 2. upphöra mea renoncer à; aban- donner [t. ex. une habitude]. 8. bespara mettre de côté a. à part”. 4. boxer. distribuer. 5. bte. Av en bekännelse faire: Vv besök hos ngn faire a. rendre [une] visite” à qn; « ed prêter ser- ment; » examen passer (el. subir) un exa- men; ett löfte faire une promesse; « prof för en syssla passer (subir) une épreuve; prof på tapperhet faire des preuves” de va- leur"; = räkenskap rendre compte [de qe];

— afnota a sorgen quitter le deuil; tacksägelse adresser, exprimer ses remerciements|[à qn |; X rendre grâce[s]* [à qn]; = ett vittnesmål déposer [de qe].

aflägslle, adv. [au] loin; à l'écart. -en, adj. éloigné; distant; starkare lointain; afsides beia- gen écarté; isolé; -na släktingar des parents éloignés. -na!, tr. éloigner; onäanrödja écarter; afvända détourner. -nma sig, refl. s'éloigner; partir; s’absenter. -nande, éloignement ; ren- voi; expulsion".

aflämnllal, tr. délivrer; livrer; remettre [t. ex. une lettre à qn]; rapporter; donner; = sin värja, fästningens nycklar remettre son épée”, les clefs de la forteresse; « sitt ba- gage till polettering faire enregistrer ses ba- gages; + en resande vid hotellet laisser (con- duire) un voyageur à l'hôtel. -ande, remise”; délivrance”; livraison”; (0).

afläsa?, tr. lire [t. ex. un thermomètre].

aflüfva!, tr. effeuiller; dépouiller [un arbre] de ses feuilles*.

aflünlla!, tr. payer; it. rétribuer; X appointer. -ing, 1. paiement du salaire, des gages, etc. se följ. bem. 2. åt arbetare paye”; salaire; &t miti- tär solde” ; å ämbetsman traitement; åt tjänsteman, biträde émoluments pl.; appointements pl. ; ât tjänstfolk gages pi. -Ingsdag, jour de paye.

afiöpa!, intr. 1. sluta, få utgång 8e terminer; finir; il. tourner; passer, se försiggå: tyckas rêus- sir. 2. skeppsb. se [löpa af] stapeln.

aflöslla?, tr. 1. antaga détacher; enlever. 2. efter. träda relever; succéder à: J, = vakten chan- ger le quart. 3. » ngn= gifva aflösning remettre à qn ses péchés; donner l’absolution* à qn; absoudre qn. -ning, 1. teol. rémission‘ des péchés; absolution*. 2. (©); X af vakten

o8e*.

afrsägriat; intr. maigrir; småningom [s]amaigrir. -Ing, amaigrissement.

afmarsch, X départ; sortie‘. -era!, intr. se mettre en marche"; partir; sortir.

afmasta!, tr. f, démâter «1. raser [un vaisseau].

afmattila!, ir. affaiblir: fatiguer; starkare épuiser. -as, dep. s'affaiblir; starkare s’épuiser. -ning, affaiblissement ; épuisement; abattement.

afmeja!, tr. faucher; in. abattre. -ande, fau- chage ; coupe”.

afmåla!, tr. peindre afr. biläl.; beskrifra décrire, se skildra.

afmärglad, adj. amaigri; étiolé (t utt. bårat).

afmätlla?, tr. se mäta. -t, adj. mesuré; compté.

afmönstrlla!, 1. tr. X I [passer en revue" et] licencier [t. ex. des troupes’, un équipage|. 2. intr. I, fartyget har nt l'équipage a été [passé en revue* et] licencié. -ing, X 4 licenciement.

afnämare, -7, -, acheteur, acheteuse*; kuna client, -e*.

afnöta?, tr. user; enlever, détacher par l'usage: se nöta.

# feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,3,5,4

efter verb angifver dess böjning. (n) närmast motsv. ©) omskrifves.

afpacka

afsiktlig

afpacklla!, tr. décharger. -ning, décharge" ; dé- chargement.

afpassa!, tr. proportionner [t. ex. ses dépenses* à ses revenus]; mesurer; ajuster; adapter; approprier, ete. so passa, lämpa; " tiden för choisir le bon moment pour.

afpina!, tr. arracher à, obtenir de[qn] par vio- lence* «. par la torture; extorquer [qc de el.

à qn].

afplanlia!, tr. effacer. -ande, (©).

afplanka!, tr. se afbalka.

afplattila!, tr. aplatir. -ning, aplatissement.

afplocklla!, tr. cueillir. -ning, cueillette*.

afpressal, ir. aftvinga med boteiser Arracher [qc à qn]; extorquer [qe de ei. à qn].

afprofilning, dernier essayage; essayage final; ©). -va!, tr. essayer [en dernier lieu].

afpruta!, tr. rabattre [du prix, etc.]; faire un rabais; diminuer.

afprägilla!, tr. marquer de son empreinte‘; X empreindre; so prägla. -a! sig, refl. être empreint [dans, sur]; porter l'empreinte” de.

afputsila!, tr. nettoyer; skodon décrotter; jfr putsa af. -ning, nettoyage; décrottage.

afrad, -en, redevance".

afraka!, tr. raser.

afredila?, tr. ork. lier; [faire] épaissir. -ning, kokt. liaison*.

afrepa!, tr. égrener; + löf effeuiller.

afresa, I”. intr. partir [från de; till pour]. II. s. -n, départ, se föreg. : jfr resa.

afrifiining, 1. se afrifvande. 2. 1x. friction". vat, tr. déchirer; « en tråd casser, rompre un fil; bortrifva arracher; enlever; ff om färg broyer. -vande, (0); ini. déchirement; VP ar targer broiement.

afrigglla!, tr. À, dégréer. -ning, dégréage.

Afrika, apr. Afrique‘. afrikan, -en, -er, -ska, -an, -or, Africain, -e*. -sk, adj. africain.

afrinnliat, intr. découler; s’écouler; låta A faire écouler. -ande, (0); écoulement.

afritila’, tr. dessiner; copier: han står d i tid- ningen son portrait est dans le journal. -ning, copie“; dessin.

afrulla!, I. tr. dérouler. II. intr. rouler [en bas]; om vagn afr. partir.

afrundila!, tr. arrondir afv. diar. -ad, adj. ar- rondi; rond; + period période arrondie.

. ning, ©) X arrondissement; bid. ofta rondeur".

afrustlla!, tr. o. intr. X J, désarmer; X () ré-

" duire les forces". -ning, X désarmement; f, ligga under a, être en désarmement.

afrycka’, tr. arracher; enlever; déchirer.

afrädila?, tr. >» ngn från ngt déconseiller qe à qn; dissuader, détourner qn de qe. -an, 0); X dissuasion”. -ande, p. a. dissuasif.

afräfsal, tr. enlever, nettoyer (mi. rassembler) avec le râteau; râteler [t. ex. des foins].

afräknlla!, tr. déduire; distraire: décompter; bild. afr. faire abstraction‘ de. -ing, déduc- tion", se afdrag; i w pd à valoir sur; en dé-

duction* de; gifva à a på atv. donner un acompte sur. |

afrättlla!, tr. exécuter; mettre À mort* ; X sup- plicier. -ning, exécution* [capitale]; [der- nier] supplice.

afrättsplats, lieu de l'exécution‘ «1. du supplice.

afrüdjila?, tr. déblayer; enlever; «= buskar på en åker, i en skog essarter un champ, un bois. -ande, déblai; déblaiement: vi. essar-

e.

afsadia!, ër.en häst desseller; en âsnao. a. débâter,

afsaknad, iv. manque; défaut; vide; saknad regret; i = af à «1. au défaut de; dénué de; vide de.

afsats, på ett berg, en kulle gradin; bredare palier äfv. trappafsats; större terrasse";en af flera étage; ligga i ver atv. être étagés.

afsatt, pp. ar a fsätta.

1. afse?, tr. syfta på avoir en vue'"; sikta på viser [à]; tanka på, mena entendre; penser å; beträffa, angå, hafva afseende på, gälla 8e rapporter à; se référer à; regarder; concerner; jfr afseende; taga I betraktande prendre en considération"; considérer; bafva till syftemåt aVOir pour but; vara bestämd el. beräknad être destiné à; se Afv. bortse. 2. afse, se afton.

afseende, -t, -n, égard; rapport; iv. point de vue”; sujet; titre, eto.; hafva pé se rap- porter à; porter sur; regarder; concerner; fästa a vid attacher de l'importance* à; faire cas de; faire uttention” à; tenir compte de; fästa n vid, göra & på avoir égard à; prendre en considération” ; i ... Av återges ofta med adverb, t.ex. ? moraliskt a. moralement: ar. au point de vue” moral; an moral; med (i) «» på à l'égard de; sous le rapport de: pour ce qui regarde «1. Concerne; en consi- dération® de; en vue” de; jfr angdende, be- träffande, i fråga om; i alla an, i hvarje sous tous [les] rapports; iv. en tout cas; de tout point; ? intet à aucun égard; sous aucun rapport; nullement; en rien; med a füstadt pd, ofta attendu; vu; eu égard à; utan pd sans égard pour; sans tenir compte de; starkare 8an8 respect pour el. de; au mépris de; utan = på person sans ac- ception‘ de personne[s])'.

afsegilla!, intr. f, partir. -Ing, départ.

afsela!, tr. déharnacher.

afsides, adv. à P'écart; à part" ; de côté; lägga Av för att spara mettre de côté.

afsigkommen, adj. déchu; ruiné; délabré.

afsikt, -en, -er, intention”; vue”; féresats dessein; mål but; effet; jfr via. syfte, ändamål; hafva för a att avoir Pintention" de; vouloir med iofin.; icke hafva för n att ofta être bien éloigné de; + bästa + dans la meilleure in- tention; i À att en vue” de; dans le but de; afin de, ete.; med & dessein, se afsiktligt; t denna À à cet effet; dans ce but. -lig, adj. [fait] à dessein a avec intention”;

h aspireradt b. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. 2 teknisk term. L sjöterm. XX militäürisk term.

afsiktligt =S prémédité. -ligt, adv. à dessein; exprès; avec intention".

afsiktsiëôs, adj. sans intention”, ete.; acci- dentel.

afsiillal, tr. filtrer; clarifier. -ning, filtrage; filtration".

afsina!, intr. cesser de donner du lait; tarir äfv. bill. ; se Sina.

afsittat, I. tr. w böter acquitter des amendes‘ par la prison. IL. intr. X se sitta af.

afsjungliaf, tr. chanter [t. ex. une messe]; exé- cuter [des chants]. -ande, chant; exécution.

afskaf, -vet i rognure*; raclure”; ratissure‘; alla mest i pl.; se affall.

afskafflla!, tr. abolir; supprimer; « en lag abro- ger une loi; « ett missbruk réformer un abus. -ande, abolition”; suppression"; abro- gation” ; réforme"; jfr föreg.

afskafva?, tr. écorcher [t.ex. la peau à qn]; gratter; rogner.

afskaka!, tr. secouer; = oket ar. s'affranchir du joug.

afskala!, tr. peler; in. écaler ; se skala.

afsked, -et, -, 1. ur tjänsten démission" (för viss tid congé); =» med pension retraite” ; taga de- mander, donner sa démission; X quitter le service; begära, taga w med pension sollici- ter, prendre sa retraite”; få n med pension être admis à la retraite; kafva « med pen- sion être retraité «. en retraite”; få w på grått papper être éconduit, congédié, ren- voyé. 2. farväl adieu[x]; taga Vv af ngn faire ses adieux å qn; prendre congé de qn; taga av af världen se retirer du monde. -a!, tr. 1. en tjänare congédier; donner son congé à; star. kare TENVOYET; Av ämbetsmän etc. Med pension admettre à la retraite; = trupper äfv. licen- cier. 2. se a.fvisa.

afskedsllansökan, démission‘; demande* de retraite*. -besök, visite" d'adieu[x] «. de départ. -betyg, (&. -fest, -kalas, féte", repas d'adieux. -stund, moment des adieux «à. du départ. -tal, discours d’adieu.

afskepplla!, tr. expédier, envoyer «1. exporter par bateau, par mer" el. par eau‘. -ning, ex- pédition* ; envoi; exportation”.

afskicka!, ty. envoyer; expédier; dépêcher.

afskild, isolé, se afskilja. -het, isolement; re- traite*; séparation”.

afskilja?, tr. sé parer; détacher; sätta afsides i80- ler; écarter.

afskjutilat, tr. 1. décharger [un fusil, ete. ]; tirer, låcher [un coup de fusil «. de canon etc.]; décocher [un trait, une flèche]; lancer [t. ex. une flèche, une bombe]. 2. gm skott afskilja em- porter [un bras, une jambe, ete.] d'un coup de feu. -ande, 0); décharge“ [d’une arme à feu]; décochement [d’une flèche, d’un trait].

afskranklial, tr. séparer par des barrières’; ii. retrancher: se afbalka. -ning, séparation”; compartiment; iti. retranchement.

— afslutning

afskrap, -et, 1. raclure"; gratture"; ratissure”; alla oftast i pl. 2. bila. rebut; lie". -a!, tr. se skrapa af; gm skrapuing rengöra nettoyer.

afskrifilning, af foräringar m. m. radiation"; dé- compte ; décharge" ; jrr afskrifva. -t, copie*. va, tr. 1. skrifra rent copier; transcrire. 2. fora- ringar m. m. décompter; déduire; rayer [des comptes]. -vare, copiste; X transcripteur.

afskrufvila!, tr. dévisser. -ande, dévissement.

afskräck|la?, tr. intimider ; starkare rebuter; låta Av 8ig e. låta sig vs se laisser intimider cl. rebuter [par]; se rebuter. -ande, adj. rebu- tant; effrayant; trânstotanae repoussant.

afskrädlla?, tr. mettre au rebut; rejeter. -e, -t, -n, rebut [efter: de]; & rognure"; re- taille”; efter slakt. issues” 1 pl. -eshög, amas el. monceau de débris [de cuisine*].

afskudd|la’, tr., -a sig, refl. se débarrasser de: se décharger de; en misstanke dissiper; % oket secouer le joug; s'affranchir du joug.

afskum, écume*; dyna. atv. abjection* ; Åk ar me. tall Crasse”; människosläktets À rebut du genre humain. -mal, tr. écumer; écrémer [du lait, eto.]. -mande, -ning, écumage ; écré- mage [du lait, eto.].

afsky?, I. tr. détester: atarkare abhorrer; hata "hair. II. -n, borreur'; aversion"; medfödd Vv för antipathie" pour; hysa, känna = för éprouver de l’horreur* pour; se afsky, I. -väckande, -värd, adj. détestable ; abominable; exécrable; ofta odieux.

afskärlla", tr. vani. couper [t. ex. un bâton par le milieu, une ligne, un plan, la retraite à qn]; retrancher; intercepter; en lem amputer; Av ngn hvarje utsikt ôter toute espérance à qn; fienden tillförseln couper les vivres à l'ennemi. -ning, (©) ini. coupe’; retranche- ment; interception*; af en lem amputation”. geom. Section"; på mynt o. d. exergue. ;

afsiag, refus; rejet; fd « éprouver un refus; être refusé, starkare Tepoussé.

afslappllas!, dep. se relâcher; se ralentir; mol- lir; s’affaiblir. -ning, relâchement; affai- blissement; langueur*.

afsiicka!, tr. lécher.

afslipa!, tr. ft enlever «1. user en émoulant el. en aiguisant; émouler; aiguiser; affiler; av rosten af ngt dérouiller qe.

afsiitaf, tr. rompre; arracher; déchirer; hastigt enlever.

afslutlla!' 4, tr. funsténaigt sluta terminer [com- plètement, définitivement]; funtords achever: uppgöra Conclure; contracter; förklara siutad Clore; se f. 6. sluta; Vv ett bref terminer une lettre; Av en sammankomst clore une assemblée; = kontrakt passer un contrat; © köp, fördrag, förbund, fred conclnre un marché, un traité, une alliance, la paix; » räkenskaperna ar- rêter, boucler les comptes. -ning, achève- ment; conclusion”; fin” ; clôture“ ; skolans la clôture des classes”.

* feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,23, 4 orter verb augifver dess böjning. OD närmast motsv. (0) omskrifyes.

afslå

aftaga

afslât, tr. 1. jfr slå ar. 2. tinbakavisa repousser; refuser; starkare rejeter; = ett anbud refuser une offre; wende svar refus.

afslöjlla!, tr. dévoiler; découvrir; = en bedra- gare démasquer un escroc; = sina planer révéler ses projets. -ande, (0) dévoilement; og. révélation“.

afsmak, dégoût; aversion"; répugnance*; hysa, ingifva ngn für ngt inspirer du dégoût à qn pour qe; dégoûter qn de qe; få, fatta a för ngt prendre qe en aversion"; se dé- goûter de qc.

afsmalna!, intr. devenir plus étroit; se rétré- cir; till en spots 8e terminer en pointe”.

afsnäsila?, tr. rebuter; F relever; relancer. -ning, ©) F rebuffade*.

afsomna!, intr. s'endormir [du dernier som- meil]; expirer, (mourir).

afsoplla!, tr. balayer. -ning, balayage.

afspegilla!, tr. refléter; réfléchir. -a! sig, rejf.se réfléchir; se refléter. -ing, reflet arv. bilai.

afspisa!, tr. jfr affärda. + ngn med fagra ord payer qn de mots; F repaître qn de belles paroles.

afspollla!, tr. 1. garn dévider. 2. {, laver; en- lever;. nettoyer. -ning, 1. dévidage. 2. (o); Javage.

afsprungen, p. a. cassé; brisé; rompu.

afsprätta!, tr. découdre; F défaire.

afspänna?, tr. détacher; F défaire.

afspärrila!, tr. barrer; couper; séparer; isoler. -ning, barrage ; isolement.

afstafining, division” des mots e. des sylla- bes”. -va!, tr. diviser les mots, les syllabes*.

afstanna!, intr. cesser [de se mouvoir, ete. ]; s'arrêter; être suspendu; se ralentir; se calmer; tomber; mourir.

afsteg, écart; bina. atv. travers; se afvikelse.

afstickilaf, I. tr. >» ett mönster pointer un pa- tron; At mod grafstickel buriner; med nåar pi- queter; med pinnar jalonner; # ett läger o. 4. tracer. II. intr. contraster [avec]; skarpt ju- rer [avec]. -are, digression‘; excursion‘; F pointe”.

afstiglla, intr. descendre. -ning, descente‘.

afstjälpa?, tr. verser; renverser; faire tomber.

afstraffllal, tr. punir; châtier. -ning, punition’ ; châtiment.

afstubba!, tr. tailler; écourter.

afstympa!, tr. mutiler; estropier; tronquer.

afstyra?, tr. détourner; empêcher; se vid. af- böja, afleda, afvända, afvärja.

afstyrklla?, tr. « ngn från ngt dissuader eli. dé- tourner qn de qc; déconseiller qe à qn; se afräda. -ande, (0); dissuasion*.

afstå?, I, tr. céder; faire cession” de. II. intr. Vv från céder, abandonner, résigner, remet- tre [qe à qn]; renoncer à [qe en faveur* de qu]; + från fordran, anspråk renoncer à une prétention; » från ett förslag, ett före- tag abandonner un projet, se désister d'une

entreprise. -ende, cession”, abandon[nement] [de]; renonciation" [à].

afständ, distance" ; på à [quelque] distance"; au loin; de loin; à l'écart; han ropade till mig på a il m’appela de loin; pd ett >» af à une distance de; kålla ngn på = tenir qn à distance‘.

afstänglla, tr. 1. vani. séparer; diviser en com- partiments. 2. buat. couper [t. ex. la retraite à qn]; séparer; priver [t. ex. qn de l’exercice de ses fonctions"]. 3. fä V ånga, gas, blåst AT- rêter. -ning, 1. séparation”. 2. séparation” ; isolement; privation"; exclusion’.

afsutten, p. a. descendn de cheval: démonté.

afsvala!, tr. attiédir arr. bia. ; laisser refroidir.

afsvalna!, intr. s’attiédir; se refroidir.

afsvimmal, intr. s'évanouir; tomber en dé- faillance*, en syncope*.

afsvuren, p. a. om flende juré ; déclaré.

afsvärj|lat, tr. abjurer ; renier; faire abjuration* de. -else, abjuration*.

afsäglla?, tr. > en dom prononcer une sentence; rendre, prononcer un jugement (un arrêt). -a? sig, ref. abdiquer [t.ex. la royauté, la couronne |; renoncer [å la couronne, à la suc- cession de son père, etc. |; se désister[t. ex. d’un droit]; jfr afstà [från]. -else, abdication’; renonciation“; résignation* [de qe à qn].

afsändila*, tr. envoyer; expédier; dépêcher. -ande, (©); envoi; expédition‘. -are, expédi- teur; postv. eNVOYEUT.

afsättlja?, tr. 1. mea cirkel rapporter; f; w be- sticket i kortet marquer le point sur (porter l’estime* à) la carte; = uppdraga kursen tracer la route; « öfverföra en pejling porter un relè- vement. 2. = ngn från ämbete o. 4. déposer qn [de sa charge]; destitner qn [de ses fonc- tions”, de son emploi]; en regent détrôner. 8. hand. placer; écouler; vendre. 4. reservera déposer; réserver. 5. a bottensats déposer. -a? sig, ref. se déposer. -lig, adj. destituable: révocable; isht om domare amOVible ; hand. facile à vendre e«. à placer; de débit [facile, diffi- cile, ete.]. -lighet, amovibilité* ; révocabilité* ; om varor possibilité" «1. chance" d’être vendu, ete. jfr afsätta, 3. -ning, déposition ; destitu- tion”; suspension; om regent vanl. détrône- ment; hand. débit; écoulement; vente”; se afgäng; À; af besticket point. -ningsort, (0); marché.

afsündrila!, tr. séparer; distraire; détacher; dés- unir; isoler; écarter; retrancher; fysiol. 8é- créter. -ing, séparation‘; isolement; dés- union"; fysiol. sécrétion”.

aftacklla!, &. X licencier; congédier. -ande, X licenciement.

aftackilla!, tr. f, dégréer; désarmer. -ad, p. a. bill. se «/märglad, afsigkommen. -ing, f, dé- gréement; désarmement.

aftaglla“, L tr. borttaga ôter; enlever; A en arm, ett ben amputer; afplocka Cueillir; iöstaga dé-

h aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. Fes teknisk term. AA ajoterm. NA militarisk term.

aftagande

10

afvig

tacher; afkorta [T)accourcir; diminuer; couper; taga undan retenir; réserver; afteokna dessiner [d’après nature"]; faire le portrait de. II. intr. diminuer; décroître; être sur son dé- clin; décliner; baisser; blifva svagare 8'affai- blir; sakta sig 8e ralentir; se refroidir; 8e mo- dérer. -ande, (se föreg.) diminution”; décrois- sement; déclin; affaiblissement ; refroidisse- ment; raccourcissement; enlèvement; wir. amputation; vura à A se aftaga, IT; månen är à la lune est sur son déclin; min hälsa är € = ma santé décline. -ning, (©); 1 kortspel COUPE".

aftal, convention"; accord; traité; träffa, göra w om ngt med ngn convenir de qc avec qn; 86 concerter avec qn sur qe; se donner le mot [pour med inf.]; enligt, efter a suivant les conventions"; comme il a été el. comme on en est convenu. -a!, tr. convenir [de qc}, büjes mea être; concerter; se donner le mot; wdt tecken signe convenu e. de conven- tion”.

aftapplla!, tr. tirer; vider; = ett fat vider un tonneau; = en sjö arr. dessécher; v ett dike saigner. -ande, -ning, ar vin soutirage; oftast mise“ en bouteilles”; af ett dike, af blod Eai- gnée" ; af sjöar dessèchement.

aftecknila!, tr. représenter afv. bitar. ; reproduire; dessiner; copier; suilara décrire; trädet vr sig mot horisonten l'arbre se dessine sur l’horizon. -ing, (0); dessin.

aftjäna!, tr. — en skuld s'acquitter d’une dette en travaillant; sitt straff subir (expier) sa peine.

afton, -en, aftnar, soir; iv. soirée”; på ven le soir; under vens lopp pendant la soirée; om aftnarna tous les soirs; le soir; i « ce soir; i går = hier [au] soir; i morgon A demain soir; god a bonsoir; lifvets n le goir de la vie; hela men toute la soirée; till- bringa aven Los ngn passer la soirée chez qn; stanna kvar till men (n) rester pour le thé. -bün, prière" du soir; katolsx salut. -Kvist, se afton. -kyla, fraîcheur”, frais du soir; isht om osund v serein. -mältid, repas du soir; souper; ofta(n)thé. -rodnad, coucher de soleil ; crépus- cule. -skola, école” ån soir. -stund, heure‘ du soir; se afton. -8äng, hos katol. VËPres” i pl.; hos protest. culte el. service du soir. -underhâlining, soirée‘ [familière]. -vard, souper: i Schweiz goûter; eljest collation” de l’après-midi.

aftoppa!, tr. couper par le bout «. par la tête: écimer; trads. étêter.

aftorka!, tr. essuyer; v med svamp utv. éponger; a sina tårar essuyer el. sécher ses larmes‘.

aftroppa!, intr. s’en aller; F filer; F décamper.

aftruga!, £r.se faire donner [qc par qn]à force" d’importunités"; se aftvinga.

aftryck, empreinte”; copie” ; image” ; épreuve’. -&?, tr. 1. a) empreindre; copier. b) 4 boktr. réimprimer. 2. eldvapen décharger.

*# feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 12,3,4

afträdlla?, I. tr. céder, résigner, abandonner [ac à qn]. II. intr. sortir; se retirer; + från scenen quitter la scène; = från det offent- liga lifvet se retirer de la vie publique. -are, cédant; résignant. -6, 1.-{, retraite”: sortie* ; taga a 8e retirer. 2. gifva, få 1000 kr. i donner, recevoir 1000 cour. d’indemnité*. 8. -t, -n, cabinet; lieux pi. d’aisances” ; mea vatten ufr. water-closet, -essyn, inspection”, visite* [de sortie*].

aftrüska!, tr. [achever de] battre le blé.

afftise, i + hier [au] soir.

aftvagning, lavage; ablution”; lotion”.

aftvinga!: +, tr. extorquer, arracher[t. ex. de l’ar- gent, une signature à qn].

aftvå?, tr. laver arv. bildat. ; nettoyer; bai. effacer.

aftvätta!, tr. se aftvå.

aftynlia!, intr. dépérir; se consumer; languir : bildl. afv. se ralentir. -ande, dépérissement : langueur*.

aftâg, it. départ; ofta sortie’. -a!, intr. X se retirer; battre en retraite”.

aftäcklla?, tr. dévoiler [t. ex. une statue]; dé- couvrir. -ande, -ning, (0); dévoilement.

aftärd, adj. défait; se affallen.

afund, -en, envie‘ ; jalousie" ; hysa, bära, känna a mot ngn porter envie’ à qn; se afundas; väcka ngns = exciter la jalousie a. l’envie* de qn. -a!,tr., -as!, dep. envier [qn «1. qe à qu]; être jaloux a. envieux [de qn, de qc]; a hvarandra s’envier; se jalouser. -sam, adj. se -sjuk. -samhet, se afund. -sjuk, adj. plein d’envie* «1. de jalousie” ; envieux [de]. -sjuka, se afund.

afunds|iman. envieux ; jaloux. -värd, adj. digne d'envie“; envinble; à envier.

afvaktija!, tr. attendre. -an, attente’; i w pd, under a på dans l’attente* de; en attendant [att que]. -ande, p. a. attendant; « hållning attitude expectante ; expectative*.

afvarat, tr. [pouvoir] se passer de; se undvara.

afveckilla!, tr. eg. dévider; dérouler; via. = af- färer débrouiller, arranger, régler les affai- res"; 11. faire la liquidation. -Ing, band. ar- rangement ; liquidation‘.

afvel, -n, afföda, se d. 0. ; ras TACE”" ; landtbruk. élève" [t. ex. des chevaux]; élevage. -sam, adj. fé- cond, arv. bildi,. -Samhet, fécondité”.

afvelsiidjur, animal de race”. -hingst, étalon. -Sto, jument” poulinière.

afvenbok, bot. charme.

afverkllal, tr. fabriquer; faire; produire; em- ployer; #ÿ en hüsthof parer; rogner; = skog mettre un bois en coupe”; exploiter une forêt. -ning, fabrication‘; production”; em- ploi; « af skog exploitation* et. [mise* en] coupe* d’une forêt.

afveta!, tr. connaître; savoir; se veta af.

afvig, adj. [mis] à l'envers; retourné; ej skick- ng gauche; maladroit; vresig désobligeant: bourru; mattan ligger = le tapis est [posé]

eftor verb angifver dess böjning. (n) närmast motsv. 0) omskrifvcs.

afviga — à l'envers; slå med aa handen donner un coup de revers de la main; bära sig rt åt se conduire gauchement, maladroitement. -&, -n, se -sida. -sida, envers [d’une étoffe ete. |; revers [de la main, ete.]. -t, adv. se under afvig.

afvikilat, intr. s’écarter; dévier; se détourner; se départir, alla äfv. bill. ; skilja stg différer [de, d'avec]; diverger; s’écarter [de]; rymma s'éva- der; s'échapper; s'enfuir. -else, écart; Vv från vägen déviation; Vv från ämnet digression".

afvinna!, tr. gagner [qe à «1. sur qn]; acquérir; conquérir; tirer.

afvislla!, tr. repousser; hönigt Vv éconduirek stran a renvoyer [bien loin]; Vv ett inkast réfuter une objection; = ett förslag repousser el. re: jeter une proposition. -are, borne‘.

afvita, adj. i eg. bem. aliéné; fou; insensé; galen, bakvänd déraisonnable; niaia; sot; om sak ofta absurde.

afvittrlia!, I. tr. 1. jar. © fäderne ev. möderne donner å ses enfants leur part" de succes- sion paternelle «1. maternelle. 2. aämin. déli- miter des terres". II. intr. se förvittra. -Ing, 1. partage de la succession etc. 2. admin. déli- mitation" de terres*. 8. se fürvittring.

afvog, adj. défavorable [à qn]; mal disposé [pour qn]; vara = (At stämd) mot ngn utv. avoir de l’antipathie* pour ei. de la rancune contre qn; bära = sköld mot sin konung tirer l’épée”, commettre acte de félonie* contre son roi. -het, antipathie* [pour]; aversion” [pour]; rancune* [contre].

afväg, détour; chemin détourné; orätt vag fausse route; faux chemin; komma, råka på war s’égarer; starkare 8e fourvoyer; föra pd war détourner; égarer.

afväglla’, tr. peser; landtm. niveler; bia. peser: |.

mesurer; balancer. -ning, pesage; landtm. ni- vellement. -ningsinstrument, niveau d’ean*’.

afväita, afvältra!, 1.:tr. rouler de dessus, de de- vant el. en bas. 2. intr. se välta af.

afvända?, tr. détourner; éloigner; écarter; pré- venir; w ett hugg parer un coup; Vv miss- tankar, uppmärksamheten détourner des soupçons, l’attention‘; en fara prévenir un danger.

afvänjlla?, tr. dibarn sevrer ; v ngn från en ovana corriger qn d’une mauvaise habitude; =» ngn från kortspel faire perdre à qn l’habitude* de jouer aux cartes“. -ande, ett aibarns sevrage.

afväpnila!, tr. désarmer urv. bat. -ing, désarme- ment.

afvärjlla?, tr. repousser[t. ex.la violence]; parer [t. ex. un coup]; détourner[t. ex. un malheur]: ngt från ngn défendre qn de qe. -ande, (0); détournement; starkare résistance”.

afväxilla!, intr. > med succéder à; alterner avec. -ande, I. p. a. alternatif; successif. IL. s. suc- cession”; changement; variation’. III. adv. alternativement; successivement; tour à tour.

11 —

akta

afytteriig, adj. jar. aliénable: cessible.

atyttrila!, tr. se défaire de; aliéner; disposer de; försälja vendre: écouler. -ande, jur. aliéna- tion”; hand. vente”; écoulement; débit.

afätat, tr. ronger; dévorer.

aga, I. -n, correction"; châtiment. II. tr!. chå- tier; inärlgare COTITIger.

agat, -en, -er, miner. agate".

agent, -en, -er, agent. -ur, -en, -er, agence".

agera!, tr. jouer «1. faire [le rôle de ...]; repré- senter; = herre faire le maître; trancher du grand seigneur; sjuk faire «à. contrefaire le malade.

agg, -et, haine‘ rancune* ; animosité* ; samvets- agg remords: bära, hysa = till ngn avoir de la (1. une) rancune contre qn; en vou- loir à qn; garder rancune* à qn. -a!, tr. faire souffrir; tourmenter; ‘harceler; ronger.

agge, 4; baksjö ressac.

agitllation, -en, -er, agitation”; isht I ak. bem. agissement. -era!, intr. agiter; se livrer à des agissements.

agn, I. -et, -, fisk. appât; amorce". II. -en, -ar, bot. barbe” [d'épi]; war bales* (via. balle"); glumes* ; bourrier ; som vr för vinden comme la balle au vent. -a!, tr. amorcer.

agraff, -en, -er, agrafe”.

agronom, -en, -er, Agronome (5ppot 0).

ah, inter. ah! on ah bah! se ack! -a, inter). ah! a. ah! ah! ofta eh!

aj, inter. ahi! aïe! ah! eh! eh! hé! hé!

akademi, -en, -er, högskola université"; acadé- mie* ; it. Ecole” ; samfuua académie”. -kamrat, condisciple. -ker, -n, -, professeur d’une aca- démie, d’une université, de faculté; mediem af lärd: samfund académicien. -8k, adj. acadé- mique; universitaire; de l’université”.

akrobat, -en, -er, acrobate.

akt, I. -en, -er, 1. handling acte. 2. nögtidug för- rättning acte; cérémonie". 8. ten. acte; mellan verna dans el. pendant les entr’actes. 4. ur- kand acte; document; pièce”. IL. ovoji. 1. för- klara i = mettre au ban ei. “hors la loi; pros- crire. 2. uppmärksamhet gif (haf) p& hvad jag säger! faites attention” à ce que je dis; gif (haf) pd barnet! prenez garde” à a. veillez à l’enfant; gaf du pd hvad klockan rar? as-tu remarqué l’heure* qu'il était? gif w! prenez garde"! garde” à vous! taga tillfället i = saisir l’occasion”, le moment opportun «. favorable; taga tiden väl i remplir bien (bien ménager) son temps; taga sin värdighet à w soutenir sa dignité; taga sig à Vv för se garder de; être sur ses gar- des” avec; se mettre en garde" contre. 8. af. sikt but; dessein; i = och mening dans le but de: à l’effet de, dans le dessein de.

aktilal, I. tr. 1. skydda, vårda veiller à [t. ex. au feu]; mindre starkt faire attention” à; prendre el. avoir soin de; hufvudet!F gare la tête! a sina kläder för mal préserver ses habits

aspirerade b. F familjärt. P lägre språk. XK mindre brukligt. 4 teknisk term. sfp sjöterm. 24 militurisk term.

akta sig 10. alfägel

de teignes*. 2. anssestimer; regarder; croire; juger ; värdera estimer; considérer; respecter ; bry sig om, äfv. 8e soucier de; faire cas de; tenir compte de; jür nôüdigt, onödigt, nyt- ligt att juger «1. estimer nécessaire, inutile, utile de (int); jag ar för bäst att je crois que le mieux est de (med inf.); Vv ringa atr. mépriser; dédaigner; Vv lagarna respecter les lois'; ett = dt namn un nom respecté, estimé; göra sig ad se faire estimer. IL intr. a pd faire attention" à, o. s. v. se gifva akt pd, under akt, II 2. -a sig, ref. prendre garde"; sig für ngt se garder, se garantir de qc; se mettre à l'abri de qe; = er! prenez garde! soyez sur vos gardes‘! garde" à vous! méfiez-vous [de lui]! jag skall nog = mig för att göra det je me garderai bien, je n'aurai garde" de le faire; han md = sig qu'il prenne garde"! = dig för hunden! prends garde" an chien; F gare au chien!

akter, I. adv. + i fartyget à l'arrière du vais- seau; från för till a de l’avant à l'arrière; d'un bout à l’autre; vara = tfrån, in om vinden être en poupe‘; venir de l’arrière; om ngt derrière qc; sur l’arrière de qc; » ut derrière ; sur (à) l'arrière [de]; gd + öfver passer sur l'arrière; om fartyget marcher en arrière. IL. -n, aktrar arrière; poupe. -del, partie postérieure; , arrière. -däck, f, arrière [du pont]. -fürtéjning, .f, amarre* de poupe”, de l'arrière; croupière’. -hytt, .f; dunette*. -kant, f, [face] arrière. -iastad, adj. , vara = être sur l'arrière. -lig, adj. f, arrière; «are plus de l'arrière; ast le (el. la) plus de l'arrière. -salong, ; chambre‘ d'arrière: vani. salon de première classe. -skepp, .j, arrière; poupe’. -spegel, f, ar- casse”. -St, adj. o. adv. À, le (e. la) plus en arrière. -stäf, $, étambot.

aktgifiining, attention”. -va', intr. faire atten- tion” à, se ex. af gifva akt under akt IT, 2.

aktie, -n, -r, action"; hans «r stå ganska högt il est en grande faveur [hos: auprès de], -bank, banque” par actions". -bolag, société‘ par actions”; société” d'actionnaires. -bref, titre [d’action*]; action“. -kapital, fonds oi. capital social. -teckning, souscription* [d’ac- tions*]. -ägare, actionnaire: porteur d’ac- tions” ; ini. sociétaire.

aktion, -en, -er, 1. X action"; göra klar till = 4; faire branle-bas de combat. 2. spel, gester action".

aktiv, adj. actif; vara i tjänst X être en activité". -&, -n, a och passiva le doit et l’avoir; l’actif et le passif. -itet, activité”. aktning, -en, estime” ; respect (ect utt. ä e1. äk); considération* ; égard ofta i pl.; utmärkt distinc- tion”; hafva, hysa för avoir, sentir de l’estime* pour; takttaga skyldig = för (mot) ngn garder le respect que l’on doit à qn; ingÿfva inspirer le respect; dinjuta allas

a jouir de l'estime“ «1. de la considération de tous; être estimé at. respecté de tout le monde; af a för par considération‘ «1. par respect pour; han har sjunkit i min vil a perdu dans mon estime”; ven för lagarna le respect des lois; betyga ngn sin = té- moigner, montrer son estime* pour qn.

aktningsllbetygeise, témoignage d'estime‘. -be- vis, preuve” d'estime”, -bjudande, ad). res- pectable; imposant; qui impose e. com- mande le respect; en Vv gestalt une figure imposante; en + summa une somme consi- dérable. -full, adj. respectueux. -värd, adj. estimable; respectable; honorable; it. hon- nête.

aktris, -en, -er, actrice”.

aktsam, adj. soigneux; attentif; vigilant; jer ex. under akta. -het, soin; attention‘; bada ofta i pl.

aktstyoke, acte; document.

aktuarie, -n, -r, @) greffier; X actuaire.

aktör, -en, -er, acteur; comédien (ofta i dl. bem.)

akustilik, -en, tys. acoustique. -isk, ad7. acous- tique.

akut, adj. aigu.

akvarell, -en, -er, -målning, aquarelle" (u utt. ou). målare, peintre à l’aquarelle’; aqua- relliste (u utt. ou).

akvarillum, -et, -er, aquarium (ua=oua; um= omm).

al, -en, -ar, bot. aune.

alabaster, -n, albåtre.

alarm, -et, alarme"; falskt, blindt fausse alerte; fausse alarme; slå donner l’éveil el. l'alerte”; X donner l'alarme‘. -era!, tr. X donner l’alarme* ; vila. alarmer.

albanes, -en, -er, -isk, adj. albanais, -e*.

album, -et, -, album (um utt. omm).

aldra, se allra.

aldrig, adv. [ne ...] jamais; en aucun temps; de mon (ton, son, ete.) vivant; en aucune façon; — mera ne... plus jamais; ibi. ne ... plus; Vv en pas un; AUCUN; absolut, utan subst. personne; = 1 evighet, i lifvet, à tiden, i världen F au grand jamais; jamais [F de ma ete. vie]; "v sd litet tant soit peu; pour pèu que; om ni gåfve mig + det (x så mycket), gjorde jag det ej F je ne le ferais pas pour tout l’or du monde; om det vore a den qui que ce soit; n'importe qui; kan md bära sig dt » så de quelque maniere” qu’il s’y prenne; quelle que soit la manière dont il s’y prenne; de md vara ® sd fattiga quel- que pauvres qu'ils soient; man skall >» säga av il ne faut jamais dire jamais.

alf, 1. -ven, åkerdr. tuf; sous-sol. 2. -en, -er, nord. mytol. elfe ; (2) lutin.

alfabet, -et, -, alphabet (nu. bä). -Isk, adj. alphabétique.

alfâgei, soi. fuligule miquelonnaise; F canard à longue queue.

x feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,3, 3,4 orter verb angifver dess böjning. (n) närmast motsv. () omekrifves.

alg _— 13 — allmännelighet

aig, -en, -er, bot. algue”.

algebrila, -an, -or, algëbre*. -aisk, adj. algé- briqne.

Alger, npr. staden Alger. -let, provinsen l'Algérie‘. algerisk, adj. algérien, -ne*.

alklia, -an, -or, zool. pingouin [commun]. alkall, -et, -e7', kem. alcali. -sk, adj. alcalin. alkemi, -en, alehimie*.

alkohol, -en, alcool. -fürgiftning, rx. alcoolisme. -ist, alcooliste. -isthem, asile de buveurs, bättre pour alcoolistes.

aikov, -en, -er, alcôve”.

all, pron. adj. tout (p1. tons, 8 höres ej när TOUS är adj.; fem. toute", pi. toutes*); het och hållen, äfv. entier, entière“; = [vår] början är svår les commencements sont [toujours] difficiles; med « aktning [för er] sauf le respect que je vous dois; han kar a» anledning (orsak) att vara nöjd il a tout lieu d’être content; för av del se unäer del; till = olycka (otur) malheureusement; par malheur; pour com- ble de malheur; hvad i = världen tänker du på? mais à quoi penses-tu [donc]? visan är a la chanson est finie; jag önskar dig at godt je te souhaite tontes sortes de prospérités” : at möjligt tout mon (ton, etc.) possible; utan (utom) wt tvifvel sans aucun doute; assurément; a dagar tous les jours; till wa delar de tout point; jtr alldeles; vi wa nous tous; vi voro där va tre nous y étions tous les trois. Obs. allo och allom afven- som allt samt alla ss. subst. sökas såsom uppslagsord.

alllla, 1. på. af all brukadt ss. subst. tous (3 höres ej när tOUS är adj. ; fem. toutes"); tout le monde; på ws uppmaning à la demande générale; en för n och " för en un pour tous et tous pour un; på borgensférbindelser solidairement; vs vår vän notre ami commun: l’ami de nous tous. 2. -n. sing. sälls.: mest I pl. "OT, i tar. ningsspei med 3 tärningar rAfle* ; mea 2 doublet.

allallhanda, adj. différents a. diversi p1.;toute[s] sorte[s] de ...; ss. subst. diverses choses; tia- pingsrubrix Variétés”; mélanges; miscellanées* (alla i p1). -r6dan, adv. déjà. -samman{s}, pron. subst. tous (toutes*) [ensemble].

allllbekant, adj. bien connu; connu de tous el. de tout le monde. -daglig, adj. quotidien; F journalier ; 1 dl. bem. banal; vulgaire: starkare trivial. -deles, adv. entièrement; tout à fait; absolument; i svar på fråga précisément; juste- ment; parfaitement; comme vous le dites; av icke pas el. point du tout; en «1. d'aucune facon; intet rien du tout; absolument rien. -denstund, on. comme; bekant grond puisque; obekant parce que; attendu que; vu que.

allé, -en, -er, allée* [d’arbres]; avenue".

allegori, -en, -er, allégorie*. -sk, adj. allégo- rique.

allehanda, ad). se allahanda.

allena, adj. (adv.) seul. -st, I. adv. seulement; ne ... que. II. konj. pourvu que; à condi-

tion" que. -Styrelse, autocratie"; monarchie absolue «1. autocratique.

allerlhôgstdensamme, pron. subst. Sa Majesté. -nâdig{alst, adj. très gracieux; iamnas vanligen obfversatt, t. ex. Vår we konung le Roi, notre [très gracieux] souverain.

allesamman[s], pron. subst. tous (toutes*) [en- semble]. .

ailestädes, adv. partout; en tous lieux. -när- varande, ad}. présent partout, en tous lieux; omniprésent. -närvareise, närvaro, omnipré- sence”; toute-présence".

alillfader, 1. nord. myt. Père de tous les êtres. 2. om Gua Dieu; Père «1. Créateur de l’uni- vers. 8. om Zevs Jupiter (er utt. är). -farväg, grand chemin; grande route. -god, adj. sou- verainement el. infiniment bon: den we Gu- den vam. le Dieu de bonté*. -godhet, bonté souveraine, infinie el. suprême. -helgonadag, [jour «1. fête” de] la Toussaint. -härskare, [maître] souverain; souverain absolu.

allillans, -en, -er, alliance". -eral sig, re. s’allier [avec ei. à]. -erad, p. a. allié; 1813 års ve les coalisés.

alligator, -n, -er, caiman; alligator.

alllhopa, pron. subst. se allesamman(s].

alimakt, toute-puissance* ; omnipotence*.

allmoge, -2, paysans; ini. campagnards; villa- geois, alla i pl. -Mêl, patois: in. dialecte.

allmoslia, -an, -or, anmône*; bedja ngn om en % demander l’aumône* a. la charité à qn.

alimosellbüssa, tronc des pauvres; aumônière*. -glfvare, personne” qui fait l'aumône*: per- sonne* charitable. -hjon, -tagare, qui vit de la charité publique; ini. mendiant. -utdelare, distributeur d’aumônes*; merendels hos furstlig person el. prelat aumônier.

allmän, ad}. vantig commun; ordinaire ; alimänne- lig général sfr. om sjukdom; starkare niniversel; tillhörande det "voa och vheten public (fem. pu- blique); fog populaire; gängse répandu; på a bekostnad aux frais du trésor public; «na lagen 1e droît commun; « regel règle géné- rale; « rösträtt suffrage universel; « vill- farelse erreur générale a. répandue ; wt bruk usage commun; mt rykte bruit public; vt väl bien public; det Ana bästa le bien pu- blic; l'intérêt général; «na meningen l'opi- nion publique; la voix commune; det ana a) la société; l'État: b) le public. -anda, esprit public. -giltig, adj. vrai dans toute sa géné- ralité; valable partout. -glitighet, (0); valeur générale. -güra?, tr. publier; proclamer. -het, -en, généralité"; starkare universalité*; ana människor i ett samhälle le public; den bildade ven le public instruit ei. les gens instruits; den stora ven le public; im. les masses”; i en général; d'ordinaire; généralement; or- dinairement. -nelig, adj. public; se allmän; kyrkl. universel; iv1. catholique. -neligen, adv. publiquement; généralement. “nellghet, géné-

h aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. Ces) teknisk term. de sjöterm. XX militärisk term.

allmänning — 14 —

alstring

ralité*; universalité*. -ning, -en, -ar, bien communal; bois communal; communaux t pi. -nyttig, ad). d'intérêt général; d’utilité publique.

allo, gm! kasusform af all; à Av de tout point; en tout; totalement; parfaitement ; universelle- ment.

allom, gm! dat. ar alla, à tous: à tout le monde; vara ngns allt i w être le factotum (um utt. dmm), le bras droit de qn.

allra, adv. vani. le plus ... (büjes aå dot är fråga om jämförelse: la, les plus; ei. oböjl.); de tout; très; det här sockret är a bäst ce sucre est le meilleur; det + heligaste le sanctuaire; i det judiska templet le saint des saints; de = flesta la plupart; la plus grande partie [de]; « helst surtout; le plus volontiers; öfvers. vanl. gm verbet préférer [de beaucoup]; helst som d’autant plus [volontiers] que; w mest le plus [souvent]; « minst surtout [pas]; le moins; ej det A ringaste F pas le moins du monde; han stod Vv ytterst il était tout au bout, etc.

alirädande, adj. tout-puissant; qua Tout-Puis- sant.

alls, adv. A icke, icke a ne ... point; point; pas du tout; en «1. d'ancune façon; = om = en tout; en somme.

alliisoende, adj. qui voit tout; pénétrant; den ws blick le[s] regard[s] du (de) Dieu qui voit tout. -sidig, adj. (@); ora universel. -sköns, adj. se allahanda; i » bekvämlighet [tout] tranquillement; [tout] à son aise; t tysthet sans bruit; en secret.

allsimäktig, adj. -vêldig, adj. tout-puissant; omnipotent; den ve le Tout-Puissant.

allt, I. neutr. nf All es. subst. oboji. tout; =» eller intet tont ou rien; v [är] väl tout va bien; av har sin tid, i sinom (behörig) tid toute chose e. tout a son temps; vani. il y a temps pour tout; när = kommer omkring après tont; au fond; en somme; han är + utom (annat än) lycklig il n'est rien moins qu'heu- reux; kon skrek » hoad hon kunde elle cria de toutes ses forces; förgås med man och périr corps et biens. II. -et, l’univers; le monde entier. III. adv. 1. (framför komparativer) av bättre och bättre de mieux en mieux; han blir n fürständigare il devient de plus en plus raisonnable; Vv mindre och mindre de moins en moins. 2. ss. förstärkning framför par. tiklar. Av efter, se nedan sms.; Av eftersom à mesure* que; selon que; suivant que; = emel- lanät assez souvent; fréquemment; d’heure* en heure”; = framgent désormais; doréna- vant; jusqu’à la fin; = Aittillz jusqu'ici; jusqu’à présent «1. à ce jour; = ifrån dès; à partir de; = igenom d'un bout à l’autre; de part" en part”; tout à fait; han är en skurk + igenom c'est un coquin fieffé (jus- qu’au bout des ongles); = intill nu jusqu’à

maintenant; jusqu'à ce jour; = intill tredje och fjärde led vi. jusqu’à la troisième et quatrième génération ; «, sedan [dess] depuis [ce temps-là]; dès lors. 8. visserligen, nog; han är % bra dum certes, il est bien bête, il ne laisse pas que d’être bête; det vore ro- ligt att få resa dit, men ... cela me ferait certainement (bien) plaisir d’y aller, mais .…; han kar = orätt i den saken je crois qu’il se trompe à ce sujet; det kan = hända att il se peut bien que. 4. (provins. el. F) redan déjà. -efter, prep. suivant: selon; d’après. für, adv. trop.

alltid, adv. toujours: evigt éternellement; be-

ständigt constamment; för = à tout jamais ; pour toujours; pour jamais. alltihop, oböj!. tout [ensemble].

allting, blott 1 obost. form, tout; toutes choses.

alitijämt, adv. continuellement, se alltid; ännu % toujours; encore. -mer, adv. encore plus; encore davantage; de plus en plus. -nog, adv. bref; en un mot; enfin. -samman[s], oböj!. tout [ensemble]; le tout. -så, I. ado. ainsi; de même; de la sorte. II. kon. donc; par conséquent.

ailudera!, intr. w pd faire allusion* à.

ailvar, el, 1. = sanv och verklig mening, öfvers. vanl. gm adj. sérieux; göra Vv af penser sérieuse- ment à; mi. en venir à [Pexécution” de]; mena parler sérieusement; taga för prendre au sérieux; sériensement. 2. lugn vär- dighet I karaktär, hållning sérieux ; gravité” ; sévé- rité*; fasthet fermeté”; med, pd = sérieuse- ment: tout de bon; ii. avec ardeur* et. zèle ; ställningens À kräfver la gravité de la situa- tion exige. -lig, ad). sérieux; nogtiaiig solen- nel (ennel utt. anel); viktig grave ; sträng sévère. lighet, gravité”; sincérité". -sam, adj. sé- rieux; grave; sévère; hdila sig = garder son sérieux el. sa gravité; en = min un air grave. -samhot, sérieux; gravité* ; sévérité”.

allllvetande, adj. qui sait tout; teol. vani. Omni- gcient. -vetenhet, toute-science”; omni- science”. -vis, adj. souverainement sage; den rve la Souveraine sagesse. -vishet, souve- raine sagesse; sagesse infinie.

alm, -en, -ar, orme.

aimanack[a}, -an, -or, almanach (ach utt. à).

aln, -en, -ar, aune*. -gods, ()étoffes* et tissus i pl. -mêtt, aune"; efter à l’aune*.

ainsiibred, adj. large, -bredd, largeur‘, -lång, ad). long, -längd, longueur” d’une aune.

ainitals, -vis, adv. par aunes*; à l’aune*,

aip, -en, -er, haute montagne; mont; 1 Schweiz men ej i Frankrike Alpe”; erna les Alpes”. -flora, flore” des Alpes”. -staf, [grand] bâton [ferré]; oa calpenstock».

alstlier, -ret, -, produit; om tankeverksamhetens och konstens Vv äfv, production”; konstverk Ceuvre”.

alstrlla!, tr. produire; enfanter; faire naître; donner naissance* à. -ing, production"; créa-

# feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

efter verb angifver dess böjning. (a) närmast motsv. (©) omskrifves,

alstringsförmåga

15

andakt

tion”; génération”. -Ingsfürmäga, -ingskraft, | amnesti, -en, -er, amnistie*.

faculté e..puissance créatrice,

alt, -en, -ar, mus. alto.

altan, -en, -er, balcon; ini. terrasse”.

altarile, -ef, -en, autel; -ets sakrament hos luter. le sacrement de l'autel; hos ratoi. afv. l’eucha- .ristie* (ch utt. k); hos prot. 4 alim. la Sainte Cène; la communion. -hord, table” d’autel; sainte table. -disk, se -ring. -prydnad, orne- ment, parement d’autel. -ring, grille et. ba- lustrade* [qui ferme le sanctuairea. entoure l'autel]. -tafla, tableau d’autel «1. du maître- -autel; tableau de retable. -tjänst, office ei. service à l’autel.

alternilativ, I. ad).alternatif,-ive*. IL. -eé,-(er), alternative". -era, intr. alterner [avec]. altfiol, alto (violon). -röst, om kvinnor [voix* de] contralto; om man [voix* de] ‘haute- -contre*. -Stämma, 1. för kvinnoröst [partie de] contralto; för mansrôst [partie* de] ‘haute- -contre*; for instrument [partie d’jalto. 2. se röst.

aluminillum, -et, xem. aluminium (um utt. åmm). aiun, -et, kem. alun. -aktig, -artad, adj. alumi- neux. -bruk, alunière*; fabrique* d'alun. -jord, terre alumineuse; miner. alumine”.

amalgamera!, tr. amalgamer.

amanuens, -en, -er, (&) attaché; employé (ad- joint).

amason, -en, -er, amazone*. -dräkt, [habit d’Jamazone*, -hatt, chapeau d’amazone*.

Amasonfioden, npr. le fleuve des Amazones*,

amatör, -en, -er, amateur (i fem. une femme, cte. amateur); 1 musik ofta dilettante.

ambarn, nourrisson; enfant? en nourrice*.

ambassad, -en, -er, ambassade. -hotell, [hôtel d’Jambassade”. -ris, -en, -er, ambassadrice”. -ür, -en, -er, ambassadeur.

ambition, -en, ambition’.

ambra, -n, ambre [gris].

ambulllans, -en, -er, ambulance‘. -ansvagn, X voiture* d’ambulance*. -atorisk, adj. ambu- lant; ambulatoire; « skola (8) école* ambu- latoire.

amen, interj. amen (en utt. än); ainsi soit-il!

Amerika, »pr. Amérique* {du Nord, du Sud, eto.].

amerikan, -en, -er, -are, -en, -, "ska, -an, -or, Américain, -e*. -8k, adj. américain, -e".

amfibllie, -ten, -ier, -isk, ad). amphibie.

amfiteatiler, amphithéâtre. -ralisk, adj. amphi- théâtral.

ami, -en, -er, cache-nez, oböjl.

amiral, -en, -er, amiral. -itet, -et, -(er), ami- rauté*. -itetsrâd, mediem conseiller (sjnifva rådet conseil) de l’amirauté*.

ammlla, I. -an, -or, nourrice* afv. bia. ; torr = n. sèche. II! tr. nourrir arr. vilt. ; allaiter. -ande, allaitement.

ammoniak, -en, kem. ammoniaque”.

ammunition, -en, -er, X ere [de guerre”). -svagn, caisson [d’artillerie”].

amorin, -en, -er, cupidon: i pl. vaul. amOurs.

amorterlla!, fr. amortir. -ing, amortissement. -Ingsfond, fonds d'amortissement. -ingslân, emprunt par annuités*.

ampllel, I, -en, -lar, suspension‘. II. adj. grand; éclatant; gifva ngn ampla loford faire de granûs éloges de qn.

amper, adj. âcre; âpre; acerbe, atla ufv. bildl. “het, âcreté” ; âpreté*.

amputerlla!, tr, amputer. -Ing, amputation*.

amsaga, cg. conte de nourrice”; F conte de bonne femme a. de vieille*.

amulett, -en, -er, amulette*.

an, I. på räkningar: (n) fourni: lämnas vani. obfversatt. II. adv. se gå ©, lägga =, slå « 0. s. v.; af och Av, 80 uuder af.

anal, tr. förmoda se douter ei. se défier [de qe]; hafva fürkänsin af vgt stundande pressentir; entre- Voir; misstänka SOupÇonner; jag ade det je m'en doutais: hvem kunde av det? utv. qui Paurait (l’eût) dit «. cru? qui s’en serait douté? det wr mig att j'ai le presseutiment que; le cœur me dit qne; föga kunde jag = je ne me doutais (ne songeais) guère.

analog, adj. analogue. -l, -en, -er, analogie*.

analylls, -en, -er, analyse”. -sera!, tr. analyser; faire l’analyse* de. -tisk, adj. analytique.

anammlia!, tr. 1. unsgoa sig prendre; s’appro- prier; mettre la main sur; stjäla voler. 2. kyrkl. recevoir [t. ex. le baptême, la commnnion|]. “oise, Kristi mandomsn l’'incarnation® de Jésus-Christ.

ananas, -en, ananas (S stumt).

anarki, -e2, anarchie*. -sk, adj. anarchique. -Sm, -en, anarchisme. -st, -en, -er, anarchiste.

anatom, -en, -er, anatomiste. -l, -en, anato- mie*. -isal, amphithéâtre [d’anatomie® «1. anatomique]. -isk, adj. anatomique.

anhefalla?, tr. vant. recommander; atagga atv. in- viter à; storkare enjoindre: ordonner; anförtro commettre; remettre; confier; « ngn tyst- nad recommander le silence à qn; = sig se recommander.

anbelanga!, tr. Avad mig Ar pour ma part; F quant à moi; pour ce qui me concerne; à mon égard.

anhlick, regard; coup d'œil; vue“; vid första ven au premier coup d'œil.

anbragt, pp. at anbringa.

anbringlla! ?, tr. van. appliquer; mettre; placer; pratiquer; ménager. -ande, -£, application”.

anbud, offre“; proposition‘; kon har haft många = on lui a fait beaucoup de propo- sitions* [de mariage]; ingifva skriftligt faire, remettre une soumission.

anciennitet, -en, ancienneté".

and, -en, änder, canard [sauvage].

anda, -n, se ande 1, 3 o. 4.

andakt, -en, andantsüfning dévotion"; prière”; stilla recueillement; djup, innerlig Av pro-

'h aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. 2 teknisk term. de sjöterm. XX militärisk term.

andaktsbok — 16

fond recueillement; förrätta sin faire ses dévotions” ; bes protest. rani. faire son culte, sa prière «1. ses prières”; med A avec recueille- ment etc.; pieusement.

andaktslibek, livre de piété* e. isht hos katol. de dévotion*. -fell, ad). pieux; plein de dévo- tion” «. de piété‘; recueilli. -stund, euskilà beure* de prière’, de recueillement; ofenulig culte; méditation’. -#fmingar] exercicef[s] de dévotion* e. de piété”; i anm. pratique{s | religieuses].

andas!, tr. o. intr. Tespirer afv. bildl. ; lefva VIVTE ; ut reprendre haleine‘; respirer [à son aise*]; hvita ut, afv. 8e reposer.

andlle, -en, -ar, 1. tan haleine‘; souffle; respi- ration”; draga, hämta An prendre haleine”; respirer; uppgifva An rendre le dernier soupir. 2. sa esprit; génie; besläktade an- dar arr. des âmes* sœurs‘. 8. utmärkande egen- skap esprit; génie. 4. ingifreise, w# faller på konom il est inspiré. D. osinoligt väsen i allm. esprit; god el. ond ledsagande Av génie ; i sht mytol. démon; en afidens w mânes ipi.: ombre‘; âme"; esprit; den Helige = le Saint-Esprit.

andellbesvärjare, conjurateur; retig. exorciste; nécromancien. -besvärjelse, rramkatiande évVO- cation* [des esprits]; nécromancie*; utarif: vande COnjuration® [de démons]; exorcisme. -drag, souffle ; haleine“; ii. coup de gosier; + eft w tout d’une haleine; d'un trait; å la fois. -dräkt, rysiol. respiration”; se vid. ande- drag; ha elak avoir l’haleine mauvaise. -fattig, adj. pauvre, dénué d’esprit; fade; aride; vide; insipide.

andel, vani. part”; delaktighet äfv. participation”; i en affär id). intérêt ; i vinst ofta dividende ; quo- tité"; ha = 3 ngt avoir a. prendre part” à qe.

andelif, vie" des esprits; analigt tif vie spiritu- elle.

andejsféretag, entreprise” coopérative.

andeilmening, sens spirituel [:. ex. de l'Ancien Testament]; esprit [t.ex. d’une loi]; syftning intention”; sens. -skâdare, visionnaire? : i a. bem. homme (femme*}) à visions‘. -skâderi, i di. bem. manie” des visions‘ ; (ñ) seconde vue. -syn, vision‘; apparition* {d’esprit{s], d’un revenant]. -tag, se -drag. -värid, 1. monde des esprits. 2. monde intellectuel, immaté- riel et. métaphysique. -väsen, être spirituel; esprit.

Anderna, npr. geogr. les Andes".

Anders (Andreas), npr. André.

andiifådd, adj. ‘hors d'’haleine‘; essoufflé; springa sig V courir à perdre haleine‘. -fådd- het, essoufflement; courte haleine; manque d’haleine*. -hämtning, respiration‘.

andjakt, chasse” aux canards [sauvages] «1. au canard.

andlig, adj. 1. oroppstig spirituel; immatériel. 2. sjis, forstana de l'esprit; intellectuel; mental; At arbete travail d’esprit, de tête"

#feminia. ? (efter a. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,9,4

andllös, s -fådd. -aing, respiration‘.

— anfäakta «1. intellectuel; «a jformôgenheter facultés intellectuelles «a. de l’âme”. 3. motsats till världs- üig spirituel; religieux; mystisk intérieur ; kyrk- tig ecclésiastique; ena i a. bem. Clérical; At sinnad efta pieux; mi. F och 1 mindre god bem. piétiste; — orden ordre religieux; = kon- sert concert spirituel; wa ståndet l’état ec- clésiastique ; le clergé, jrr prästerskap. -het, 1. spiritualité" ; immatérialité*. 2. nature in- tellectuelle «1. morale. 3. fromhet piété”; ini. F 0. i mindre god bem. piétisme.

-nüd, dificulté* de respirer; suffocation* ; oppres- sion”; dyspnée*.

andragiia‘, tr. alléguer; produire; rapporter;

dire; proposer; exposer [t. ex. ses griefs, son affaire*]. -ande, rapport; exposé; at skär allé- gation.

andrakile, -en, -ar, canard [sauvage] mâle:

malart.

andrile, adj. 1. oräningsstal 8CONd (C utt. g); mindre

ofta deuxième (x ut. £); ini. deux; -a maj (den 2 maj) le deux mai: Karl den = Char- les II (deux); $ -a hard de seconde main; hans -a jag un autre lui-même; son alter ego; en -a klassens vagn une voiture, un wagon de seconde classe; -a huset härifrän la seconde maison d'ici a. à partir de celle- -ci; Gustaf den = Adolf vant. Gustave-Adolphe

[II] 2. se annan.

andrum, 1. i eg. bet. assez d'espace pour respi-

rer. 2. bia. répit; temps de [la] réflexion“.

andryg, ad). se anstolt. andtid, temps de la moisson. andiltruten, ad). ‘hors d’haleine*; essoufflé ;

haletant. -täppa, 1. i allm. se -nöd. 2. i inskr. bem. asthme (utt. asm). -täppt, adj. i anm. suffo- qué; i inskr. bem. asthmatique.

andäktig, adj. pieux; recueilli; via. sfv. atten-

tif. -het, recueillement; piété; dévotion”.

anekdot, -en, -er, anecdote. anfall, X o. bia. attaque” [pd: contre]; ini.

assaut; offensive”; isht af kavalleri Choc; charge”; brottsligt = attentat; — på heder och ära atteinte" à I'honneur; kan fick ett = af fe- ber il eut un accès de fièvre’; = af vrede, däligt lynne, ursinne trausport de colère”, de mauvaise humeur, de rage"; ett »« af ädelmod un accès de générosité” ; blåsa, slå till + sonner, battre la charge. -af, tr. at- taquer;: ibi. assaillir; charger (fondre sur). -ande, adj. offensif; den — l’agresseur.

anfalisifürbund, alliance offensive. -krig, guerre

offensive. -plan, plan d'attaque. -vapen, arme” offensive. -vis, adv. offensivement ; gå a till väga être sur a. prendre l’offensive*.

anfordran, demande" ; starkare exigence‘; réqui- ? 9 q

sition"; att betalas vid & payable à vue, à présentation” e. sur demande”.

anfäktlla!, tr. 1. attaquer; on tourmenter; in-

quiéter; starkare Obséder. 2. i svordomar em-

efter verb angifver dess böjning. (a) Därmast motsv. (0) omskrifyes.

anfäkta sig — 17.

porter; a! diantre! -a sig, refl. faire des gestes ridicules;F faire le fou. -els8, attaque‘; af djäfvulen, ofta obsession”.

anförlla?, tr. 1. conduire; mener; X arr. com- mander; en orkester diriger un orchestre (ch utt. k); » dansen mener la danse. 2.rram. ställa produire; alléguer; se ft. ö andraga; hvad hade han att till sin ursäkt? qu’a-t-il donné pour excuse”? 3. citera citer; men- tionner; faire mention” de. -ande, (0) 1. con- duite” ; commandement. 2. allégation”; rap- port; tat: discours. 8. citation";i». mention"; -are, chef; commandant; conducteur [t. ex. du peuple, de la jeunesse]. -arskap, ofta com- mandement; conduite”; direction". -Ings- tecken, gram. guillemets i pt.

anförtro?, tr. confier [t.ex. un secret à qn]; charger [qn de qe]; ofta laisser; déposer; re- mettre; = ngn penningar déposer, remettre de l’argent entre les mains‘ de qn. = sig, ref. se [confier [à qn]; se remettre [entre les mains‘ de qn].

aufürvant, -en, -er, parent, -e"; gm svâgerskap allié, -e*.

angelsachsare, se anglosachsare.

angelägllen, adj. om sak pressé; pressant; högst a urgent; viktig important; om pers. eMpressé; ej À it. peu soucieux [de]; det är met för mig alt få veta il m'importe de savoir; vara mycket w om tenir beaucoup à: 1bl. ambitionner [fort]; visa sig mycket — att témoigner beaucoup d’empressement à. -en- het, 1. urgence*; importance’. 2. affaire‘ [pressante, ete.].

angenäm, adj. vanl. agréable; ofta doux.

angifvilat, tr. 1. dire; nommer; donner: via angifr. af värde déclarer; indiquer; = som skäl don- ner pour raison” ; = beskaffenheten af carac- tériser; a takten donner «1. marquer la me- sure; Av fonen, mus., äfv. biidi. donner le ton. 2. göra anmälan à) om sak rapporter; en hemlighet déceler; dénoter; b) om pers. dénoncer; accu- ser [qn de qc]; kan angaf sig själf utv. il se constitua prisonnier; = 1 tullen déclarer. -are, -erska, dénonciateur, -trice*; rapporteur, -euse”; I elak bem. délateur, -trice“. -else, dé- nonciation"“; i elak bem. délation*.

anglikansk, adj. anglican, -e*.

anglosachsilare, -iska, Anglo-Saxon, -ne*. -isk, adj. anglo-saxon, -ne*.

angrepp, -et, -, attaque; agression", se anfall o. följande. |

angripllaf, tr. attaquer; s'attaquer à; assaillir,

- se anfalla; arabba frapper; ii. affecter; ns af

rost être attaqué, starkare rongé par la rouille; köttet var redan -et la viande était déjà “hasardée. -ande, s. agresseur ; starkare assail- lant. .

angränsande, adj. voisin [de qe]; avoisinant Lac]; contigu [à qe]; isht geom. adjacent; geogr. atr. limitrophe,

— ankgärd

-angå!?, tr. concerner; regarder: intéresser; im-

porter; toucher; det ar mig ej cela ne me regarde pas; hvad mig wr pour ma part; à mon égard; F quant à moi; kvad ar det mig? qu'est-ce que cela me fait [à moi]? -ende, prep. concernant; quant à [ce qui est de «. ce qui regarde]; pour [ce qui est de]; relativement à; à l'égard de; au sujet de; à propos de; pour ce qui concerne.

angörlla?, ir. f, atterrer à, sur; se via. anlöpa, 1; Av land atterrir. -ande, .f, atterrage; vanligare men tvetydigt atterrissage.

anhaltstation, plate-forme” (demi-station*).

anhang, -ef, -, parti; faction"; 1 mera föraktlig bem. bande”; F clique*; séquelle*.

anherr|le, -en, -ar, aïeul; ancêtre.

anhällllat, I. tr. arrêter; saisir isht kontraband ; re- tenir. II. intr. & om demander; solliciter; ibi. réclamer; prier. -an, demande”; entrügen sollicitation*; ton requête”. -ande, arresta- tion“; saisie”.

anhängare, vani. partisan; adhérent: ini. secta-

‘teur; adepte; À af Konungadômet roya- liste.

anhängig, adj. «1. -gjord, p. a. juria. pendant, -e* [devant le a. au tribunal]. -güra, tr. saisir [le tribunal d'une affaire, ets.]; = rättegång emot ngn intenter une action judiciaire à el. contre qn.

anhörig, adj. brukaät ss. subst. [nära a proche] parent; proches endast i pl.

anilin, -ef, kem. aniline*.

animllalisk, adj. animal. -eral, tr. animer: mettre en train.

aning, -en, -ar, forkänsia pressentiment; ofta idée‘; soupçon; ivi. prévision”; mest om ngt ondt appréhension; jag hade någon a därom ufv. je m'en doutais, se ana.

anis, -en, anis (8 höres). -ett, anisette"”.

anklla, -an, -or, zool. canard [domestique «1. de basse-cour*]; honan cane” [privée, etc.]; F ua. ningsanka Canard ; F blague*,

ankar, -et, -, se ankare, 2. -boj, .f, bouée’.

ankarlle, 1. -en, -, kart (8) quartaut; barillet. 2. -et, -[en], Ÿ; ancre* av. bildat. o. ÅF urmak. ; VF byg. äfv. moufle* ; fps. portant; À, fälla, kasta jeter l’ancre*; mouiller [l’ancre*]; gå till rs sfv. aller au mouillage; ligga för = être, se tenir ei. demeurer à l'ancre”; lyfta, lätta n lever l’ancre*; drifva för vet chasser sur l’ancre*. -grund, 4, mouillage; fond arr. biidi. -gängsur, se -ur. -kätting, $f, câble [de fer]. -plats, À, ancrage; mouillage. -spel, cabestan; ini. guindas. -stock, 1. i eg. bet. jas ei. cep de l’ancre*. 2. vbroa biscuit [de mer]; ii. pain de munition*. -ur, montre‘ [à échappement] à ancre*.

ank/Ibonde, canard [domestique mâle]. -damm, canardière*.

ankliel, -eln, -Zar, cheville* du pied.

ankgärd, canarderie*.

'h aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. Xx mindre brukligt. Les teknisk term. NA ajôterm. XX militärisk term.

Schulthess, Svensk-fransk skolordbok.

Ny uppl. 2

cn

änklaga

18 —

anmäla

anklagila!, tr. accuser [qn de qe], afv. fg.; be- skylta inCulper; angifrs dénoncer [qn à]; den avde l'accusé; untarad le prévenu. -are,-erska, accusateur, -trice”.

anklagelse, -n, -r, (se anklaga) accusation” ; im. inculpation”. -akt,acte d'accusation. -punkt, chef d'accusation"; charge". -tiliständ, mise” en accusation’; [état de] prévention‘; för- sätta i À mettre en accusation” «1. en état de prévention”.

ankiang, vital. anstrykning, tycke tendance” à; fram- gång succès; faveur"; geuriang écho (ch utt. k); sympathie"; bifau approbation".

anknytliat, tr. joindre ; unir; rattacher; relier; -ning, ©); ini. commencement. -ningspunkt, mellan personer point de contact; i tait point de départ.

ankommllat, intr. 1. arriver; venir. 2. komma an (på) dépendre [de]. -en, adj. nâgot skamd avancé; starkare gâté; -et ägg œuf couvi; -et kött viande hasardée; F han tyckes vara litet F il est dans les brouillards, nn peu gris.

ankomst, -en, arrivée”; venue"; fartygs Vv ete. 1 bamn Arrivage.

ankrlila!, intr. {, mouiller [l’ancre*]: jeter l’ancre* ; dia. ofta rester. -ande, -ing, f; mouil- lage; ancrage; amarrage.

ankunge, vant. petit [d’une cane]; ofs caneton, X canette*.

anlag, -et, -, disposition” [à, ii. pour]; godt « arr. aptitude* [à et. pour qe]; särskildt Av för ngt talent [pour qe]; kanetse vocation” [pour qe]; han har a för musik il a des (a. il est doué d’heureuses) dispositions* pour la musique.

anlagd, pp. at anlägga; adj. disposé: han är melankoliskt a il est d’un tempérament mé- lancolique; han är musikaliskt a se anlag.

anledning, -en, -ar, occasion"; lieu; orsak cause"; grund fondement; motif; skar raison"; sken apparence"; tecken indice ; förutsättning présomp- tion"; amne matiére"[å]; sujet; propos; gifva av till donner lieu «1. ivi. Naissance" à; occa- sionner; provoquer; faire naître; jag har aldrig haft (funnit, fått) — till missnöje med honom il ne m'a jamais donné sujet de mécontentement; taga sig » af ngt prendre occasion” de qe; af hvad Af ofta pour quel motif? af giltig (skälig) n pour de bonnes raisons &; efter all « [att döma] selon les (1. à en juger par les) apparences"; selon toute apparence; med (i) « af à propos, à l’occasion", en raison“, en vertu", à cause", au sujet, en conséquence” de; med (i) — häraf à ce sujet: à ce propos, ete.; utan all a sans sujet «. fondement; sans aucune raison; à propos de rien.

anletile, -et, -en, visage (figure*):; 1 högre stil, ofta atv. F face"; i sitt Ls svett à la sueur de son front. -sdrag, trait du visage.

anlitila!, tr. recourir à; avoir recours à (em- ployer; se servir de); mettre à contribu-

tion"; entamer [t. ex. ses économies”]; kan är mycket wd som lärare il est très recherché, en vogue”, couru comme professeur; detta arbete avr hälsa och krafter ce travail use la santé et les forces". -ande, (©); med = af en recourant å. |

anlopp, se anfall; ansats élan; élancement; i första vet d’un seul élan.

anlägglla?, tr. 1. bygga, uppföra élever: construire; gronda fonder; inrätta établir; creuser [des canaux, ete.]; planter; dresser [t. ex. un camp]; av en trädgård, en park planter un jardin, un parc; = en gata percer une rue. 2. opp- göra, anordna tracer; concerter; imaginer; ma- chiner; fôrsdt dresser des embüûches*; a eld mettre le feu [t. ex. à une maison]; vara anlagd på viser a. tendre à; det var anlagdt på on avait en vue* «ai. on visait À. 3. börja bruka mettre; se revêtir de: anbringa appliquer; = sorgdräkt prendre (porter) le deuil; « peruk, glasögon porter [une] per- ruque", des lunettes” ; = skägg laisser pous- ser sa barbe. -are, (0) ini. fondateur; auteur: machinateur; se arv. {illställare. -ning, (ir -a), 1. fondation” ; construction”; établissement ; érection" ; percement; plantation"; anbringande application"; med gevär ete. X pointage; dis- position”; plan; dessein [t. ex. d’un livre]; composition [d’nne œuvre d'art]; conduite’ [d’un drame, ete. ]; under = en construction”, ete. 2. koukr. établissement ; industriell A utv. usine"; manufacture”; fabrique” ; trädgärds- a jardin; park parc. 8. bild. plan, anslag plan «a. dessein [concerté]; entente"; stig piège; lônlg = machination*, complot, jfr stämpling.

anlända?, intr. arriver [A]; venir [4]; $, ofta aborder tr. o. intr.; med ansträngning parvenir [t. ex. à une hauteur].

anlüplla?, I. tr. .j, faire escale* a. relâche* à : relâcher à; aborder; toucher à. IL. ir.o. intr. om metaller o. glas 86 ternir; noircir; FF gjutjärn, si adoucir; recuire; ramollir; détremper. -ande, .f, relâche” ; escale* ; (©).

anmanlla!, tr. exhorter, engager [qn à];starkare requérir, sommer [qn de]; « géldenür att betala rappeler une dette à qn; starkare 80m- mer qn de payer. -ing, exhortation* ; invita- tion"; starkare sOommation*.

anmarsch, marche”[en avant, vers]; approche"; vara i approcher.

anmodila!, tr. prier [qn de faire qe); inviter [att: à]; demander [å qn de]; solliciter [qn de}. -an, oboj. prière‘; demande‘; invita- tion” ; sollicitation” ; pd a af à la prière de; à ai. sur la demande de,

anmällla?, tr. annoncer [qc à qn]; faire savoir, connaître [à qn]; informer [qn de qe]; si- gnaler; rapporter; accuser; notifier; = en stöld hos polisen déclarer un vol à la police; Av varor i tullen déclarer en douane‘ ; fôr-

* temoin. ? (efter a. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3, 4 fter verb angifver dess böjning. (n) närmast motev. (0) omskrifves.

anmälan — 19 — anrättning

fall s’excuser; présenter une excuse; = | annat, ss. subst. une autre chose; le reste; (©);

ngn till erhållande af en belöning présenter qn pour obtenir une récompense; a till subskription annoncer la souscription à [un ouvrage]; sig s’annoncer; se présenter; s’adresser; låta = sig se faire annoncer; sig som sökande till en plats se présenter el. se mettre sur les rangs pour une place; — sig till en examen se faire inscrire pour [passer] un examen. -an, ovij. annonce’; notification ; déclaration“; rapport; = i tul- Zen déclaration‘ en douane‘. -are, i tianiug (©) t. ex. vn om sig själf Celui qui écrit ces lignes”; om andra le critique. -ning, se -an.

anmärklla?, tr. rasta uppmärksamheten via remarquer; observer; göra uppmärksam på faire observer el. remarquer; klandra, invända Critiquer; cen- surer ; ofta remarquer; annoters DOter ; prendre note” de. -ning, subjektiv observation”; objektiv remarque”; note”; xlandr remarque“; cri- tique”; blâme. -ningsbok, cahier «1. bulletin de notes”. -ningsvärd, adj. remarquable; digne de remarque‘, d'observation”, d’être noté; notable; considérable.

Anna, npr. Anna°; om äldre tider: Anne”.

annaler, pl. annales* hi.

annalkande, 1. -t, approche”, afv. i p1.; vara i Av approcher; être proche. 2. adj. approchant; peu éloigné; imminent; prochain.

annamit, -en, -er, Annamite. -isk, adj. anna- mite.

annan, annat, pl. (X andre) andra, obest. pron. autre; in.tel; nouveau; i pl.o. obest. formautrui: dag efter jour après jour; journellement; tous les jours; gång efter a ofta Coup sur COUP se fulj.; tid efter n de temps en temps; de temps à autre; hvar efter a l'un après l’autre; kvar = dag, timme tous les deux jours; toutes les deux heures; en a Linné un nouveau (un second «1. autre) Linné; kan gick som en = dödlig il allait comme un simple mortel; likt en + ... [tout] comme un ...; en och plusieurs [personnes]; quelques-uns (-unes*); en eller un[e] ou deux; på ett eller annat sätt de façon ou d'antre; från det ena till det andra ofta de fil en aiguille”; han gör den ena dumheten efter den andra il fait sottises" sur sotti- ses”; alla andra atv. tout autre; se vid. an- nat ss. subst. -dag, (anndag) le second jour; le lendemain [d'une fête]; = jul le lende- main de Noäl; « påsk, = pingst le lundi

- de Pâques, de la Pentecôte. -dagsfeber, -frossa, fièvre” tierce «1. intermittente. -stä- des, adv. se annorstädes.

annars, adv. 1. i annat fai autrement; sans quoi; sans cela; sinon; skynda dig «+ kommer du för sent dépêche-toi, ou [bien] tu arriveras trop tard; jag är i dag tröttare än je suis plus fatigué aujourd’hui que d'ordinaire. 2. för öfrigt, se under öfrig.

ett och différentes choses; bland = entre autres [choses"]; han gör ej a än gråter il ne fait que pleurer; allt a toute autre chose; allt = än rik rien moins que riche; e& vara a än n'être que; jag kar ej än afv. je ne peux m'empêcher de; efter hvarta successivement.

annbok, bot. charme.

annekterlla, tr. annexer. -Ing,-en,-ar,annexion”.

annex, -et, -(er), annexe"; succursale‘. -försam- ling, annexe*,

annons, -en, -er, annonce‘. -hiad, vani. journal, feuille" X d'annonces‘. -byrå, agence" de publicité”; se -Lontor. -era!, tr. [om] ngt an- noncer qC; absol. faire faire des annonces.* -6xpodition, -kontor, bureau d’annonces*. -kostnad, frais pi. d’insertion* el. d’annon- ces”. -tldning, se -blad, -ör, -en, -er, (0) an- noncier.

annorlledes, -lunda, adv. autrement; d’une autre manière el. façon; olika différemment; efter vara, synas, blifva autre. -städes, adv. ailleurs; autre part".

annotllation, -en, -er, note”. -ationsbok, cahier [de notes” ]; agenda (en = nasait in). -era!, tr. prendre note” [de qe]; noter; göra aomärkningar till en text annoter.

annultet, -en, -er, annuité”.

annuilerlla!, tr. annuler. -ing, -en, -ar, annula- tion”. |

anonym, adj. anonyme. -itet, -en, anonymité"; anonyme. -t, adv. sous le voile de l’anonyme.

anor, pl. van. quartiers [généalogiques e. de noblesse”]; noblesse"; ii. haute extraction; förfäder ancêtres i pl.

anordnila!, tr. 1. sätta i viss ordning disposer [par ordre]; ranger; ombesörja arranger; ordonner; organiser; régler; préparer. 2. anvisa till utbe- talning assigner [qc à qn]; ordonnancer; testa. mentera disposer [de qe en faveur‘ de qn|; léguer [qe à qn]. -Ing, 1. ar det hela arrange- ment; i enskilda delar disposition"; se f. 5. an- stalt. 2. till en penningsummas ntbetalande mandat: assignation”;gm testamente disposition”; clause* [d’un testament].

anpart, -en, -er, se andel.

anrop, 1. om bjärp appel [au secours]. 2. vön in- vocation‘. 3. skyltvaktens cri [d'appel] de la sentinelle; X qui-vive. -a!, tr. appeler: befalla att stanna sommet [qn] de s'arrêter; X crier qui-vive; dy ett fartys ‘héler; a Gud om hjälp invoquer l’aide“ de Dieu; « ngns barm- härtighet implorer (faire appel à) la charité de qn. -ande, = sf Gua invocation” [A]; 0.

anrycklla?, intr.[s’]approcher [de qn]; [s”Javan- cer [mot ngn: contre qn]. -ande, approche; itr anmarsch.

anrättila!,tr. préparer; apprêter; laggs upp dres- ser [un mets sur un plat]. -ning, 1. apprêt;

, préparation”. 2. ratt mets; plat; oil. repas.

Ch aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. KK mindre brukligt. 2 teknisk term. af sjöterm. 2& militarisk term.

ans

SE

ans, -en, våra soins ip. [qu’on donne à qn]; uppmärksamhet attentions" 1 pl.; underhåll entre- tien ; behandling traitement [d’un malade J; rykt pansage. -a!, tr. (jfr föreg.) soigner; donner des soins à; entretenir; traiter; + en häst, ett sår panser un cheval, une blessure; en väl avd åker, trädgård un champ bien cul- tivé, un jardin bien [entre tenu.

ansats, élan arr. bila; ib1. élancement; effort; anfall accès; han snafvade i gälfva en en prenant son élan; taga = prendre son élan.

ansatt, pp. (ar ansätta); À af gikt atteint de la goutte; vara illa = être mal à l’aise*; être dans une position difficile «1. gênée.

anses, tr. tro croire; penser; trouver; skatta considérer «a. regarder [comme]; prendre [pour]; juger; estimer; compter; réputer; a för godt juger bon; « nôdigt estimer, juger nécessaire; regarder, eu. comme né- cessaire; hur gammal ar du henne vara? quel ge lui donnes-tu? jag «vr att j'estime (je trouve) que.

ansedd, adj. vara = avoir de la (er. être en) ré- putation* ; être réputé, eto.; vara väl (illa) avoir une (el. être en) bonne (mauvaise) ré- putation*; en öfverallt & man un homme universellement considéré, respecté el. esti- mé; un h. c. & partout «. de tous; illa ofta mal famé.

anseende, 1. utseende, sken apparence”; air; aspect (ect utt. ä). 2. aktning considération"; rykte réputation”; ryktbarhet renommée”; infijtande crédit; starkare prestige; åtnjuta allmänt jouir d'une réputation el. renommée géné- rale; kan har förlorat sitt rw atv. il s’est dis- crédité; il est perdu d'estime «. de réputa- tion‘; beröfva ngn hans = discréditer qn; utan a till personen sans acception“ de per- sonne/s |"; i = till par rapport à; en raison‘ el. considération" de; ofta attendu que; vu que; ibi. en vue” de.

ansenlig, adj. considérable; viktig important; anmärkningsvärd remarquable; notable; aktnings- tjudande respectable ; starkare imposant; = tid, möda atr. beaucoup de temps, de peine"; en av byggnad un grand bâtiment &.

ansiktile, -et, -en, vani. figure"; ofta visage; Guds Av, anat. o. I åtskilliga F fraser: face”; se ngn i vt regarder qn en face"; jag sade konom midt f vt att je lui dis en plein visage, en pleine figure que ...; slå À mot av med faran faire

aface* au danger; = mot = face” à face". nsikts!Iblidning, coupe* [de la figure]: physio- nomie”; tête”; fr. blott visage; figure”. -drag, trait [du visage]. -färg, [coloris du] teint. -uttryck, expression” «1. air du visage ; figure"; ofta physionomie®.

ansjovis, -en, -ar, anchois, mest i pl.

anskaffila!, tr. procurer [ngt åt ngn qc à at

faire venir [t. ex. une voiture, un médecin];

20

anspräksfullt

tillhandahålla fournir. -ando, (©); acquisition‘; leverering fourniture”.

anskjutilat, I. intr. kem. a i kristaller se cristal- liser; bot. pousser [le premier germe]; ger- mer. IL. tr. jakt. blesser [d’un coup de fusil]. -ande, rem. cristallisation” ; bot. efflorescence”. anskri, cri [subit et violent]; gifva till ett A pousser un cri.

anskrifven, adj., itr ansedd; vara väl a hos ngn être bien [vu de qn ai. accrédité] auprès de qn; F être bien avec qn; vara illa » kos ngn être décrédité,F mal noté dans l'esprit de qn.

ansiag, 1. kungörelse affiche”; ivi. placard. 2. stämpling projet; dessein; hemligt complot; trame”; machination*. 3. penningmede! sub- vention”; allocation”; fonds i pl. ; af riksdagen crédit; tt. dotation‘. 4. mus. a) toucher, t. ex. avoir le toucher délicat; b) accord.

anslagsiifrâga, question" de crédit, de subven- tion” &. -tafla, tableau [noir]; ii. porte- -affiche.

anslutlla" sig, ref. — till ngn se joindre a. s’at- tacher à qn; se ranger du parti de qn; « till ngns åsikt se ranger à (ai. partager) l’avis de qn. -ning, adhésion”; in. adhérence”; jr ar. anklang; med a till detta à ce propos al. sujet. ;

anslå, tr. anvisa allouer; affecter: assigner: appliquer; consacrer; ibl. réserver; om riksdag o. d. VOter; uppskatta estimer; évaluer; appré- cier; mus. toucher; vida. afv. faire vibrer; göra Intryck på Captiver; charmer; intéresser; plaire à; = ett tillkännagifvande afficher une annonce el. un avertissement ; = en tjänst ledig publier, annoncer la vacance d'une place; in. mettre une place «1. une charge au concours. -ende, ad). intéressant ; se föreg.

anspann, attelage ; wi. train.

anspellla!, intr. faire allusion‘ à. -ning, allu- sion*.

anspråk, -ef, -, prétention*; exigence”; re- cours; réclamation; göra a på ngt pré- tendre à qe; réclamer qe; revendiquer qc; göra sina = på ngt gällande faire valoir ses titres «. ses droits à qc; en far har a på sina barns tacksamhet un père a droit à; ha för stora A ofta prétendre trop [haut]; man har stora — på en person i hans ställ- ning on exige beaucoup d'une personne dans sa position; taga ngns godhet i avoir recours à la bonté «. l'obiigeance" de qn; jag vill ej taga er tid, goëhet, tålamod för mycket i a je ne veux pas abuser de ...; denna affär, denna plats tager honom (hans tid) mycket i av ... l’occupe beaucoup, lui prend beaucoup de temps; ... tager honom helt och hållet à w ... l’absorbe complètement. ansprâksilfull, adj. plein de prétentions*; à prétentions”; exigeant; prétentieux. -fullhet, ofta exigence"; prétention exagérée, mest i pi. -fullt, adv. avec beaucoup de prétention{s];

# feminin. ? (efter a. el. adj.) maskul. och femin. 1,3,3,4 orter verb angifver dess böjning. (a) närmast motsv. (e) omskrifves.

anspråkslös —

d'un ton prétentieux «. exigeant. -lös, adj. sans prétentions"; simple; blott om kläder MO- deste. -löshet, simplicité"; starkare modestie”. «löst, adv. modestement; simplement.

anstalt, -en, -er, 1. inrättning: bad établisse- ment de bains; läron institution”; ora école"; upp/fostringsr maison” d'éducation"; lito- grafisk atelier lithographique; vaui. litho- graphie*. 2. anoräning préparatifs ip. [till: de]; mesures“ ip. [pour]; disposition; ar- rangement mest i pl.; träffa, foga, göra, vidtaga ver [i och för] mettre ordre [à]; prendre ses dispositions", prendre les me- sures* nécessaires [pour]. -a!, intr.; = om se föreg. ex.

anstickat, tr. atteindre; ofta enticher; im. in- fecter.

anstiftila!, tr. förorsaka CAUSET; framkalla PrOVOquET; être l’auteur, le promoteur de; en komplott machiner; = oenighet fomenter el. semer la discorde; « gräl chercher querelle": exci- ter, susciter des querelles“. -an, pd « af à l’inatigation* de. -are, instigateur; se vid. upphofsman; af eldsvåda incendiaire.

anstolt, ad;. fier de ses aïeux, de ses ancêtres 1. de sa [hante] noblesse; i férauti. men. plein de morgue* nobiliaire. -het, orgueil de la naissance.

anstryKllat, tr. 25 ma. peindre; mettre en cou- leur”; mur. badigeonner; vital. donner un vernis, une teinture [à qe]. -ning, #3 mai. peinture"; mur. badigeonnage; det pâstrukna couche* [de peinture*]; couleur‘; enduit; bia. teinte”; teinture°; ofta semblant; ver- nis; air.

anstränglia?, tr. fatiguer; ii. forcer; tourmen- ter; alla sina krafter faire tous ses efforts el. son possible; ii. se battre les flancs; öfver hüfvan fatiguer outre mesure*; sur- mener; outrer. -a? sig, reji. s’efforcer [à, de]; faire des efforts [pour]; s’ingénier, s’éver- tuer [à, pour]. -ande, adj. (0); fatigant. -ning, effort; nttrôttande fatigue”.

anstuckon, pp. ar ansticka, se detta ord.

anstå?, intr. 1. uppskjutes être différé ei. retardé; låta ngt = différer (suspendre), in. remettre qc; han lät «= med betalningen till följande vecka il ajourna le paiement à la semaine suivante. 2. passa convenir [à]; être conve- nable; ii. être décent, honnête «1. de bon ton; arr. seoir [à]. 3. behaga convenir [à].

anstånd, -et, délai; sursis; répit; temps [de répit]; bevilja, gifva, lämna = för betalning donner du temps ei. du répit; accorder un délai «i. un sursis pour payer; prolonger le el. les termes d’un paiement.

anställlla?, tr. 1. téretaga arranger; organiser; ordonner; = betraktelser öfver ett ämne faire des réflexions" sur, méditer un sujet: av blodbad faire un carnage; = ett gästabud donner un repas; faire un festin; = förhör

21 — ansökning

med ngn examiner, interroger qn; jurid. pro- céder à l’interrogatoire de qn; = förödelse causer des ravages; = rättegång intenter un procès; a skada causer du dommage; av undersökning om ngt faire des recherches* sur qe, une enquête au sujet de qe; = lekar arranger, organiser, faire des jeux. 2. «i tjänst placer [une domestique, eto.]; employer [un commis, eto.]; engager [un précepteur, ete.]; attacher [qn à sa personne]; vara -d vid hofvet être à (K au service de) la cour. -ning, a) såsom tjänsteman emploi; ivi. office; ss. ämbetsman Charge"; fonction [vid: à]; b) 1 an- mänhet place".

anständig, adj. convenable; décent; arbar m. m. bonnèête: forsvarlig raisonnable; im. comme il faut; «À flicka ar. jeune fille” [très] hon- nête el. convenable; han har sin wa bärg- ning il est dans une honnête aisance; tt uppförande conduite” convenable. -het, -en, bienséance*; convenances* 1ipl.; décence"; honnêteté”.

anstöt, oböjl. scandale; taga n af ngt être choqué, starkare 88 scandaliser e. s’offenser de qc; väcka has ngn choquer, offenser, starkare SCandaliser qn. -lig, adj. choquant; starkt SCandaleux; oanständig indécent; rå Cru; ii. malsonnant. -iighet, inconvenance*; ini. scandale; mot anständigheten indécence*; ou- trage.

ansvar, responsabilité"; garantie; bära wet (stå i Vv) för être responsable de; sténda för ngt rendre raison de qe; jag ätager mig vet je le prends sur moi; j’en prends el. assume la responsabilité (je m’en charge); på eget w sous sa propre responsabilité; À ses risques et périls; éaga på sttt ufr. ré- pondre de a. pour; garantir; ställa ngn till rw för ngt demander, faire, rendre compte, raison” ei. satisfaction” de qc à qn; rendre qn responsable de qe. -a!, intr. être respon- sable [för ngt: de qc]; répondre [de «1. pour qn, qej; se rendre garant [pour qn], être son garant; garantir [qe]; kvem ar mig för att det lyckas? qui me garantit que cela réus- sira? för varans godhet ns qualité garantie. -19, adj. responsable [de qe envers qn]. -ig- het, responsabilité"; in. garantie”.

ansvarsiifri, adj. exempt de [toute] responsa- bilité*; irresponsable. -frihet, 1. irresponsa- bilité*. 2. décharge”; lämna = donner dé- charge". -fuil, adj. plein de responsabilité’ ; délicat; difficile à remplir; qui implique une grande «. grave responsabilité. -skyl- dighet, responsabilité*.

ansättlla?, tr. 1. opprimer; vexer; persécuter; tourmenter; iw. torturer; « med frågor ar. accabler, assaillir, obséder, assiéger qn de questions”. 2. se sätta an, -are, X refouloir.

ansökllan, -ning, demande‘; requête”; péti- tion"; büneskrift supplique"; = om nåd pour-

‘“h aspireradt b. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. [233 teknisk term. L ajôterm. XX militärisk term.

antaga — 22

voi en gråce"; göra — om demander; solli- citer; rechercher. antaglla‘, tr. 1. prendre; engager: accepter;

recevoir; agréer; adopter; embrasser; con-

tracter; = en ursäkt: a) med bifall upptaga AC- cepter, D) hålla till godo därmed admettre, C) gärna upptaga agréer une excuse; en annan min changer de figure". 2. to croire; trouver; [ad]mettre; [sup]poser; présumer, alla i tr. o. intr. bem.; antag det värsta mettez la chose au pis; som grundsats poser «. admettre en principe; det låter n sig c'est accep- table. « sig, refl. se charger de; prendre soin de qn ei. qC; v sig ngns sak prendre en main” la cause de qn; embrasser les in- térêts de qn. -ande, 1. (0); acceptation” [t. ex. d’un présent]; adoption” [d’une loi]; « i tjänst engagement. 2. förutsättning Supposi- tion”; vetensx. hypothèse". -6n, p. a. accepté, eto. se antaga; Nyss AL ofta DOUVEAU; diktad fictif; -et namn nom d’emprunt ei. de fantai- sie”; in. pseudonyme. -lig, adj. acceptable; admissible; X supposable; om åsikt plausible. -ligen, adv. probablement; (0). -Iighet, admis- sibilité*.

antal, nombre; stort w [grand] nombre; quan- tité”; multitude"; ett = af 20, 30 o. s. v., 100, 1000 : ofta une vingtaine, trentaine”, eto., une centaine, un millier; tio till net au nombre de dix.

antastila!, tr. attaquer [för ngt: sur qe]; as- saillir; s'attaquer à; accoster. -ande, (0); in. attaque”.

antecedentia, pl. antécédents i pi.

antecipera!, tr. anticiper.

antecknlla!, tr. noter; prendre note” de; écrire; inscrire; consigner; marquer; låta sig se faire inscrire. -are, celui qui inscrit, etc. ; se anteckna. -ing, note”; remarque"; göra var prendre des notes”.

anteckningsllbok, carnet; agenda (gen utt. jain); calepin. -lista, liste" de souscription” e. de souscripteurs.

antedatera!, tr. antidater.

antediluviansk, adj. anté-diluvien.

antenn, -e»x, -er, antenne”.

antik, adj. antique; mt föremål antiquité'"; antique; curiosité"; ven l'antique.

Antikrist, npr. [l'JAntéchrist.

antikvlla; -an, boktr. [caractère] romain. -ariat, -et, -(er), se -arisk bokhandel. -arie, -n, -r, antiquaire. -arisk, adj. antique; archéolo- gique; = bokhandel librairie* ancienne el. d'occasion‘; köpa en bok på av väg acheter un livre d'occasion”. -erad, adj. suranné; trop ancien; F rococo. -itet, antiquité*.

antikvitetsilhandel, commerce d’antiquités*. -handiare, antiquaire (marchand d’antiqui- tés). -samling, collection“ e. ofta cabinet d’antiquités*.

Antillerna, npr. les Antilles*.

* feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,3,3,4

Le använd

antilop, -en, -er, antilope*.

antimakass[ar], -n, -er, dossière*.

antingen, konj. = ... eller: ttskitjande två orå Où .o» Ou; BOIt ... soit: soit ... OU: ofta lämnas Av obfversatt t. ex. Vaincre ou mourir. 2. &tskil- jande två satser soit que ..., soit (ou) que ...; que ... ou que; = han vill det eller ej qu’il le veuille ou non.

antipati, -en, -er, antipathie”; in. aversion"; répugnance”.

antologi, -en, -er, anthologie".

Anton, npr. Antoine. -la, npr. Antoinette".

antropologi, -en, -er, anthropologie“ ; filos. vant. psychologie* (psych utt. psik).

anträdlla?, tr. commencer; se mettre[en voyage, en marche”, en route”, en chemin, eto.]; — ett ämbete entrer en charge"; = regeringen prendre les rênes" du gouvernement: om en regent afr. monter sur le trône. -6, -t (©); vid sill till regeringen à son avènement [au pouvoir ei. au trône).

anträfflla!, tr. rencontrer; trouver. -ande, (0); rencontre*.

antvardila!, tr. livrer; confier ; remettre; trans- mettre [qc à qn]. -ande, (©); remise’.

Antwerpen, npr. Anvers (8 höres vanl.).

antydila?, >. 1. gm vink, tecken indiquer et. marquer [par des signes]; gm ora donner à entendre; ofta faire (el. laisser) entrevoir «1. entendre. 2. tyda pa dénoter; prouver. 3. förständiga faire entendre [qe à qn]; signifier; ordonner; enjoindre; intimer. -an, -ning, (©); ini. 1. in- dication‘; indice; signe, alla mea de; allu- sion [à]. 2. injonction*; ordre; intima- tion”.

antåg, se antågande. -a!, intr. marcher [à al. contre]; s’avancer [de ... sur a. contre]; [s”’lapprocher [de]. -ande, approche"; vara i Av se anldåga; förvercdas 8'appråter; se prépa- rer; om oväder o. d. ofta MENACEr.

antändlla?, tr. satta cl pa mettre le feu à; mettre en feu; enflammer; embraser, dessa tre äfv. bildi.; upptanda allumer. -lig, ad). inflammable, äfv. bitdi. lighet, infiammabilité*. -ning, iv. allumage; embrasement, afv. bild.

anvisila!, tr. 1. désigner; indiquer; montrer: instruire; = ngn en plats désigner une place à qn; en af de bästa platserna = des honom on lui indiqua une des meilleures places. 2. utanordna 2) for en sx affecter; imputer [une dépense sur un fonds]; b) at en person assigner [un paiement sur= att utgå ar un fonds]. ning, 1. undervisning préceptes i pl; direction"; instruction", etc. 2. anordning att er- hålla ngt; AV af en plats, af arbete indication” ; — till uppbärande af ett belopp assignation'; mandat; « på banken bon e. mandat sur la banque; chèque; # på 1000 francs bon de mille francs.

använd, pp. ar wa; v matematik mathémati- ques* pl. appliquées; illa = sparsamhet éco-

efter verb angifver dess böjning. (n) närmast motsv. (o) omskrifves.

använda — nomie mal placée, -&,tr. 1. « ngn till ngt employer qn à qe [un skrifning o. 4. à écrire, ets.|; se servir de qn «. qc, faire usage de qe pour qe; atv. placer [un mot à propos, ete.]; consacrer, consumer [son temps à]; Av ngt väl, illa ofta faire un bon, mauvais emploi de qc; = sitt inflytande user de son influence” [en faveur” de qn]. 2. tinsmpa åp- pliquer [t. ex. une régle]; faire l’application* de; låta = sig till s’employer à. -bar, adj. applicable; utilisable; ofta d'usage; usité; (0); farbar, ete, practicable. -barhet, utilité* pratique; usage [qu’on peut faire de qc]; X applicabilité*. -ning, 1. emploi; vanlig = usage. 2. tiämpniog application" [à].

aplla, I. -an, -or, vanl. singe; ivl. sagouin, -e"; babouin ete. II. tr.! singer; imiter; se efterv. -aktig, adj. [de] singe; bn. singeresse” [t. ex. manières singeresses].

apanage, -t, -(r), apanage; dotation*.

apati, -en, apathie*, -sk, adj. apathique.

apel, -n, aplar, pommier [commun]. -kastad, adj. [gris] pommelé.

apelsin, -en, -er, orange”. -skal, écorce“ d’o- range{s |.

Apenninerna, npr. les Apennins.

aplihona, ofta [singe] femelle*; guenon*. “ik, adj. se apaktig.

apokryfisk, adj. apocryphe; de wa böckerna les [livres] apocryphes.

apostilel, -eln, -lar, apôtre, atv. bildl.

apostiallgärningarna, pl. les Actes des Apô- tres. -hästar, pl.; resa med ana aller el. voyager à pied; F aller «. venir sur la mule des Cordeliers,

apostolisk, adj. apostolique.

apostrof, -en, -er, apostrophe". -era, tr. apo- stropher; gam. élider.

apotek, -et, -, oftast pharmacie”; för de fattiga ofta dispensaire. -are, -#, -, pharmacien; föraktligt apothicaire. apoteksvara, arog drogue".

apoteos, -en, -er, apothéose*.

apparat, -en, -er, van. appareil [fysikalisk de physique].

appell, -en, -er, X jurid., ete. appel; blåsa et. slå appeler. -ationsdamstoi, cour” (tribunal) d’appel. -era!, intr. jurie. [en] appeler [à]; interjeter appel.

applicerlla!, tr. appliquer. -ande, -ing, applica- tion”.

applåd, -en, -er, applaudissements Pl. -era!, Lin Jér. applauäir.

apportera!, tr. jakt. rapporter.

approberla!, tr. approuver; bli «d passer. -ing, approbation*.

approximativ, adj. approximatif,

aprikos, -en, -er, abricot. -träd, abricotier.

april, avril (1 hôres); i w [månad] au mois d'avril; en avril; narra ngn = F donner à qn un poisson d’avril.

apropå, adv. o. prep. à propos [de].

3 — arbetsbesparande

apterlla!, tr. adapter; ajuster; appliquer. -ande, -ing, adaptation”; ajustage; application”.

aptit, -en, appétit. -!ig, -retande, adj. appétis- sant; iw. F ragoûtant; ravigotant.

arab, -en, -er, Arabe. -esk, -en, -er, arabesque” vaal. i pl. (A)-len, npr. [H’JArabie*. sk, adj. vanl. arabe; från Arabien ibl. arabique. -iska, 1.-an,-or, femme” arabe; Arabe”, 2.-an,[langue"]arabe.

Aragonien, npr. Aragon.

aragoniller, -n, -, Aragonais. -sk, adj. arago- nais. -ska, -an, -or, Aragonaise”.

arbetila!, I. intr. vant. travailler [à]; sysselsätta sig s'occuper [de]; strängt Av atv. peiner; om maskiner ätv. aller; marcher; fonctionner; skeppet avr häftigt le vaisseau travaille vio- lemment. II. tr. travailler; i fråga om formen façonner; w sig trött, svettig se fatiguer; se mettre en sueur‘; med adv. o. prep. Av Doré t. ex. bekymmer Chasser en travaillant; = sig fram se frayer une voie, un chemin; percer; 8e faire jour; = ihop en summa penningar amasser de l’argent à force” de travail, par le travail [de ses mains']; w sig in i ett ämne se mettre au courant d’un sujet; [par- venir à] entrer dans un sujet; w med hän- der och fötter tua. F se mettre en quatre; faire des pieds et des mains‘ [pour]; « per styck travailler à la pièce; être à la tâche; av på att travailler à, pour; faire ses efforts pour; tâcher de; = sig till gagner, acquérir à force" de travail a. par son travail; undan remuer; éloigner; écarter; = upp lever; ôter; soulever à force” de travail: v upp sig faire des progrès à force" d'étude” el. de travail; = sig upp parvenir; F percer; Av sig ut sortir d’'embarras [à force" de tra- vaill; se dégager; se débarrasser; = ut sig se tuer, s’épuiser à [force* de] travailler. -ad, p. a. ouvré; façonné; mis en œuvre‘; väl d’un beau travail. -ande, ad). ini. tra- vaillant; de « klasserna les classes ouvriè- res ei. laborieuses; « ledamot membre actif el. ordinaire. -Ar6, -n, -, kropps- OUVTier; handt- verkare artisan; degiünare journalier; homme de peine"; i allm. travailleur. -6, -t, -n, 1 allm. travail; sysselsättning äfv. occupation”; besogne'": såsom produkt OUVrage; CeUVvre” ; möda, besvär fati- gue"; peine"; upphöjdt w [travail en] relief; hemv, skriftliga An skott. devoirs pi. [écrits]; a pr styck travail à la pièce; hafva hos ngn travailler, ini. être en condition” chez qn; under (i) = en train; sur le métier; ini. en voie“ d'exécution‘; om en bok en prépa- ration"; hafva ngt under = travailler à qe; être occupé à qe. -erska, -an, -or, ouvrière"; i allm. traVailleuse*. -sam, adj. laborieux: assidu [au travail]; ofta travailleur; om skol- ungdom appliqué. -samhet, -en, verksamhet aCti- vité” ; ni assiduité* ; application’.

arbetsbesparande, adj. qui fait gagner du

temps; qui réclame moins de travail, ete.

Ph aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. Fes teknisk term. RA sjöterm. X& militärisk term.

arbetsbi

table" de travail; skrifbora bureau, table” [à écrire]; sybora table” [à ouvrage]. -dag, jour de travail; sookendag jour ouvrable. -dräkt, habits ni. de travail, d'atelier «1. de fatigue ; ii. sarrau; souquenille*. -folket, les ouvriers; les journaliers; le personnel [des travail- leurs]. -för, adj. capable de travailler; frisk och a människa un [homme] valide; icke invalide. -förmåga, capacité”; im. vigueur* d'esprit. -fürtjänst, prix du travail; gain. -gifvare, patron. -hus, 1. för förbrytare maison de correction‘; pénitencier; för 16särifrare dé- pôt de mendicité*. 2. försörjningsanstalt OUVrOir; asile. -häst, cheval de fatigue”; astäragare cheval de somme"; piloghast cheval de labour. -inrättning, se -hus. -instüllelse, grève”; ces- sation” de travail «1. des travaux. -karl, jour- nalier; homme de peine”. -klass, classe ou- vrière, laborieuse «1. des travailleurs. -korg, corbeille“ (panier) à ouvrage. -kraft, 1. éner- gle”; ofta force” [active]. 2. 1 pl. = arbetare des bras; des ouvriers. -lag, équipe”. -lust, goût el. amour du (ardeur* au el. pour le) travail. -lön, 1. arvetskostnad main-d'œuvre‘; façon”; i = pour la façon. 2. afiöning Salaire; paye“ (icke paie‘). -16s, adj. sans travail el. occu- pation*; in. désœuvré; gå, vara = ufr. chô- mer. -myra, fourmi" ouvrière ; bnai. F bûcheur. -ordning, ordre des travaux; 1 en församling règlement. -personai, se -folk. -rum, 1. cabi- net; chambre* d’étude* a. de travail. 2. ge- mensamt Balle” de travail; atelier. -skola, école industrielle; (©). -styrka, se -kraft, 2. -tid, temps (el. heures” pi.) de travail, eto.; åtta tim- mars % [les] huit heures” de travail [par jour]. -träl, F bûcheur. -verktyg, pl. ontils pi. -väska, sac à ouvrage.

Ardennerna, npr. les Ardennes”.

areal, -en, -er, aire*; superficie” ; surface”.

arenla, -an, -or, arène”; amfiteater hos de gamle arènes" i pl.

arf, -vet, -, héritage; succession” [efter: de]; fôräldran patrimoine; han har fått ett = il lui est échu une succession; få i (genom) — hériter [qe de qn; de qc]; acquérir e1. rece- voir par droit de succession” «i. par héri- tage; egendomen har gått i = från far till son la propriété a été transmise en héritage du père au fils; lämna à laisser [en héri- tage]; léguer; rödt hår är ett n i släkten les cheveux roux sont dans (ei. appartien- nent à) la famille. -furste, prince hérédi- taire (héritier). -fângen, adj. acquis par héri- tage; provenant d'une succession. -följd, [ordre de] succession”. -gods, domaine (bien) héréditaire, patrimonial «1. de famille”, se -. land, pays héréditaire. -lös, adj. privé d’hé- ritage; starkare déshérité; förklara, güra déshériter; juria. exhéréder. -prins, se -furste. -rike, royaume ei. empire héréditaire.

24 arbetsibi, abeille ouvrière (commune). -bord,

arm

arfsberättigad, adj. qui a droit «. des droits à

la (ei. à une) succession; habile à succéder.

arfskifte, partage [d’une succession].

arfslliag, loi* de succession‘. -iott, portion” e1. part" d’un héritage; part" de «i. à l'héritage. -model, [somme échue par] succession"; juria. hoirie*. -rätt, [droit d’Jhérédité* ; [droit de] succession".

arfllsynd, péché originel. -tagare, -n, -, héri- tier. -tagerska, -an, -or, héritière“.

arfvedel, se arfslott.

arfvinglle, -en, -ar, 1. héritier, héritière* [till: de]. 2. enfant.

arfvode, -£, -n, honoraires 1 pi. [d’un médecin, d’un avocat, d’un auteur, etc.]; traitement [t. ex. d’un député]; ite r. v. lön.

arg, adj. ivitlig mauvais (komp. vare pire ; superl. vast le pire; det waste le pis; le pire); elak méchant; X malicieux; vrea fåché; en co- lère*; starkare enragé [p4: contre]; « kund chien “hargneux; = skälm rude coquin el. compère; min vaste fiende mon plus grand ennemi. -bigga, -an, -or, femme” grondeuse el. acariâtre; mégère*; F chipie”. -het, mé- chanceté*; malice”; colère"; starkare rage". -listig, adj. astucieux; starkare perfide ; fourbe. listighet, astuce”; starkare perfidie*. -sint, adj. acariâtre ; ‘hargneux; emporté. -sinthet, irri- tabilité"; ora humeur” acariâtre ee. ‘hargneuse.

arilla, -an, -or, air.

arllier, -n, -, Aryen. -Isk, adj. aryen.

aristokrat, -en, -er, aristocrate. -I, -en, aristo- cratie* (tie utt, ci). -Isk, adj. aristocra- tique.

aritmetllik, -en, arithmétique‘. -isk, adj. arith- métique.

ark, 1. -en, -ar, arche*; förbundets «À l’arche* de l’alliance*. 2. -et, -, feuille*.

arkad, -en, -er, arcade”.

arkaisiim, -en, -er, archaïsme (ch utt. k). -tisk, ad. archaïque (ch utt. k).

arkebuser!|la!, tr. X fusiller; [faire] passer par les armes”. -ing, X exécution” militaire.

arkeolog, -en, -er, archéologue (ch utt. k). -i, -en, archéologie" (ch = k). -isk, adj. archéo- logique (ch = k).

arkipelag, -en, -er, archipel; Grekiska sen l’Archipel.

arkitekt, -en, -er, architecte. -ur, -en, architec- ture" ; art de bâtir.

arkiv, -et, -(er), [dépôt des] archives" pi. -arie, -n, -r, atchiviste; garde des archives"; hist. tabulaire; riks conservateur [en chef] des Archives".

arktisk, adj. arctique; polaire.

arkvis, adv. [feuille*] par feuille* ; à la feuille ; par feuilles”,

arla, adv. de bon «1. grand matin; de bonne heure.

1. arm, adj. vanl. pauvre; ofta malheureux; mi- sérable; pitoyable.

# feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

efter verb angifver dess böjning. (n) DArmast motsv. (©) omskrifves.

arm — 25

2. arm, -en, -ar, bras: © i bras dessus, bras dessous; på rak = à bras tendu; bida. sans préparation”; d'emblée* ; à brûle-pour- point; med narna $ sidan les poings sur les ‘hanches*; med öppna var à bras ouverts; bära på sina war porter sur, entre ei. dans ses bras; kasta sig i warna på ngn 8e jeter dans «1. entre les bras de qn; hålla (fatta, taga) ngn under marna btai. supporter, pa- tronner (tendre les bras, la main à) qn; kon tog honom under aven elle lui prit le bras; gripa ngn i ren saisir qn par le bras. -band, bracelet. -bindel, xir. écharpe" ; utmarkelsetecken brassard. -borst, -et, -, arbalète”. -brott, frac- ture” «1. rupture* du bras. -bâga! sig, ref; a fram se frayer un chemin avec le coude; se faire jour [à coups de coude]. -bâge, coude, äfv. = del af ärmen; hafva hål på avn avoir le coude percé.

armé, -en, -er, X armée*. -kår, corps d'armée’.

armerlla!, tr. X armer; f, arv. équiper. -Ing, -en, -ar, X armement; .f, urv. équipement.

armlifoder, doublure” [de manche*]. -hâi, em- manchure*: entrée”. -hâla, [creux de l’Jais- selle*; föga bruki. gousset. -Hnning, bracelet; poignet. -ijusstake, bras ; girandole*.

armod, -ef, pauvreté": starkare Misère"; starkast indigence”*.

armilpipa*, os du bras. -ring', bracelet.

armslâng, adj. de la longueur du bras; long comme le bras.

armilspjäll, på skjortor etc, gousset,. -stark, adj. qui a les bras forts, robustes, vigoureux.

armstjock, ad). de la grosseur du bras; épais el. gros comme le bras.

armlistyrka, force des bras”; ha = être fort des bras. -stüd, accoudoir; bras [de chaise‘, de fauteuil]. -veck, anat. pli du coude.

arom, -en, arome ; ofta parfum (Um utt. nasalt UN); vinets bouquet. -atisk, adj. aromatique.

arrak, -en, a[rlrack.

arrangllemang, -ef, -er, arrangement. -era!, tr. arranger. -Ür, -en, -er, organisateur; mus. arrangeur.

arrendator, -n, -er, vani. fermier; in. amodia- teur; jurid. äfv. preneur; ibl. tenancier.

arrende, -{, -n, 1. ferme*; bail [à ferme]: amodiation*; tenure*; hafva på a tenir à bail ei. à ferme"; avoir loué; lämna pd « donner à bail: affermer = atv. taga på =. 2. afgift fermage; bail; gården gifver 1,000 kr. i w la terre rapporte mille couronnes” de fermage. -kontrakt, bail [à ferme*]. -ra!, cr. prendre à ferme” el. à bail; « bort, ut don- per à ferme ai. à bail; affermer; X amodier. -summa, fermage. -tid, temps de bail.

arrest, -en, -er, X salle de police”; sätta i mettre [qn] aux arrêts; sitta à être aux arrêts; mörk av cachot. -ant, -en, -er, X dé- tenu; fånge prisonnier. -era!, fr. arrêter, se häkta; hålla Ad tenir en prison”. -ering, ar-

— aspirera

restation*; arrêt; prise“ de corps. -erings- order, juria. (2) mandat d'arrêt. -rum, X {salle* d’Jarrêts 1 pi. ; salle“ de police”, de discipline.

arrlergarde, X arrière-garde’.

arsenal, -en, -er, arsenal; ofta dépôt [central].

arsenik, -en, arsenic. -haltig, adj. arsenical; contenant de l’arsenic.

art, -en, -er, sors espèce” ; genre; mera F sorte"; vetensk. endast ESPÈCE“ ; skick manière”; façon”; natur nature”; in. naturel; caractère; propre. a! sig, ref. F [se] tourner [en] bien, [en] mal; «v sig till avoir l’apparence* de; ad d’une nature; arv. d’une [ bonne, mauvaise] trempe, jrr beskaffad; välnde barn d’an bon naturel. -as!, dep, w på ngar tenir de qn; ressembler à qn.

artesisk, adj. » brunn puits artésien.

artificiell, adj. artificiel; imité ; oukta postiche.

artig, adj. oftast aimable; ini. courtois; com- plaisant; obligeant; plein d'attentions* el. de politesses*; civil; poli; affable; en — förmögenhet une jolie pi. honnête fortune*. “het, 1. amabilité* ; ii. courtoisie* ; complai- sance”; obligeance*; politesse ; X civilité* ; urbanité* ; affabilité*. 2. ofta i pl. amabilité* ; compliment; agn gång douceur”.

artikllel, -eln, -lar, article uv. gram., hand.

artikuler||a!, tr. articuler. -Ing, articulation".

artiller!, -et, -er, artillerie*. -eld, feu d’artil- lerie”; canonnade*. -officer, officier d’artil- lerie*. -pjes, van. bouche” à feu; [pièce” de] canon. -St, -en, -er, X artilleur; canonnier.

artist, -en, -er, artiste. -Isk, ad). artistique.

artnamn, vetensk. nom spécifique,

artär, -en, -er, anat. artère‘.

arvode, se ar/vode.

as, -et, -, charogne"*; bête" morte.

asfalt, -en, asphalte; bitume solide.

asiat, -en, -er, Asiatique’. -isk, adj. asiatique: de l’Asie*; d'Asie”.

Asien, npr. Asie”; Mindre w Asie mineure,

ask, -en, -ar, 1. bot. frêne. 2. boîte* [t. ex. de bois, de carton, à chapeaux, ete.].

aska, -n7, cendre” ofta 1 pi.; lägga i n réduire, mettre en cendres“; ur an 1 elden oraspr. F de la poêle (utt. oa) dans la braise; de Cha- rybde* (ch utt. k) en Scylla* (scy = si).

askells, -en, ascétisme (sc utt. 8'8). -t, -en, -er, ascète (8c=s’8). -tisk, adj. ascétique (sc=s's).

askifärgad, adj. cendré; de couleur" de cen- dre”. -grâ, adj. gris cendre* «1. cendré. -kopp, cendrier.

asklock, couvercle «1. dessus [de boîte*].

askiimürja, cendre* [chaude]. -onsdag, xatol. mercredi des Cendres*.

Askungen, npr. Cendrillon*.

asp, -en, -ar, À. sool. aspe. 2. bot. [peuplier] tremble,

aspirllant, -en, -er, aspirant [4]; candidat [à, pour]. -era!, I. tr. gam. aspirer [une lettre]. II. intr. pd aspirer à.

h aspirerndt b. F familjärt. P lägre sprâk. X mindre brukligt. Fes teknisk term, AA ajüterm. X militärisk term.

es

as, -et, -, mus. la bémol.

assiott, -en, -er, assiette volante.

assistilans, -en, -er, -anskontor, mont-de-piété: maison“ de prêt. -ent, -en, -er, professeur adjoint; assistant; [sous-Jaide. -era!, tr. o. intr. assister; aider.

associllation, -en, -er, association". -6, -en, -er, associé. -era!, tr. associer; w ngn med sig 8’associer qn.

assuriladèr, -es, -er, assureur. -ans, -en, -er, assurance’. -ansbolag, compagnie* d'’assu- rance{s]. -ansbref, police" d’assurance*. -eral, tr. assurer.

Assyriion, npr. Assyrie*. (a)-ler, -n, -, Assy- rien, -ne°. (a)-isk, adj. assyrien.

astma, -#, uk. asthme. -tsk, adj. asthma- tique.

astrolllog, -en, -er, astrologue. -logi, -en, astro- logie*. -logisk, ad). astrologique. -nom, -en, -er, astronome. -n0mi, -en, astronomie”. -nomisk, adj. astronomique.

Asturien, npr. les Asturies”.

asyl, -en, -er, asile. -rätt, droit d’asile.

ateisiim, -en,athéisme. -t, -en, -er, athée. -tisk, adj. athéiste; athée.

atelier, -en, -er, atelier [de peinture" |; in. ate- lier photographique.

Aten, npr. Athènes”.

atenilare, -n, -, Athénien, -ne”. -[lensi]sk, ad). athénien. -lenn, -er, -er, étagère”.

Atlanten, npr. l'[Océan] Atlantique”.

atlas, 1. -en, -er, karwamling atlas (as ut. ås). 2. ven tyg satin; atlas (8 höres).

atlet, -en, -er, athlète; F hercule. -Isk, adj. athlétique.

atmosfär, -en,-er, atmosphère”. -isk, adj. atmos- phérique*,

atom, -en, -er, atome. -t60ri, kem., fys. théorie* atomique; nos. théorie" atomistique. -vikt, poids atomique.

att, konj. de; À; que; lämnas ss. infin. märke ofta oöfversatt; för Av, på det a pour que; afin que; för Av framför infn. pour; afin de; så ... a si el. tellement ... que; så = de sorte", de fagon”, de maniére” que; si bien que; i det ., under det a, pendant, tandis que; via lika subjekt i hufvudsats och bisats återgifves Av med gérondif, t. ex. kan sade farväl åt mig, i det han gick il me dit adien en partant; efter av, Ua Vv framför infin. après; sans; därför av parce que; puisque.

attack, -en, -er, attaque‘; se anfall. -era!, tr. attaquer; se anfalla.

attentat, -et, -, attentat (at utt. à).

attest, -en, -er, certificat. -era!, tr. certifier.

* feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,9,4

26

— azurblé

attrahera!, tr. sys. attirer.

attraktion, -en, frs. attraction afv. tig. (pi. -er).

attribut, -et, -, sionebia emblème; yttre tecken, afr. jurid., teol. attribut (ut att. u).

audillens, -en, -er. audience". -enssal, salle' d'andience". -torium, -et, -er, auditoire ; se afv. lärosal. -tör, -en, -er, int. auditeur.

augusti, [mois d’] août (utt. vani. ou).

auktion, -en, -er, vente publique; genom offent- lig w par voie” d’adjudication* ; genom fri- villiga par adjudication* volontaire;[vente* aux] enchères‘; sätta, sälja på a» mettre, vendre aux enchères”, ew.; göra (hålla) — på ngt vendre qe aux enchères”, et. -era!, tr. Av bort, se föreg. ord.

auktionsilförrättare, commiissaire-priseur; ivl. adjudicateur. -kammare, (®) hôtel des ventes’.

auktorillsera!, sr. autoriser. -tet, -en, -er, auto- rité*.

aullla, -an, -or, salle” des solennités* (en utt. à).

Australllien, npr. Australie“. (a)-ier, -n, -, Au- stralien, -ne*. (a)-isk, adj. australien.

auspicier, pl.; under ngns = sous les auspices de qn.

autentilicitet, -es, authenticité“. -isk, adj. au- thentique.

autoildidakt, -en, -er, autodidacte. -mat, -en, -er, automate. -matisk, adj. automatique; auto- mate.

avancel|mang, -et, avancement. -ra!, intr. avan- cer; s'élever.

avantiigarde, X avant-garde*. -scen, avant- scène".

aversion, -en, aversion”; fatta w för ngn prendre qn en aversion".

avis, -en, -67, 1. underrättelse Avis. 2. skämtsamt = tidning gazette”; feuille* publique. -era!, tr. donner avis de; aviser; annoncer. -ofartyg, dd, Cbâtiment-] aviso.

ax, -et, -, bot. épi; Åk på nyckel panneton.

axel, -n, axlar, 1. geom., mek. ete. axe, Ces på en vagn essieu; på maskiner vanl. arbre. 2. skuldra épaule”; rycka, höja på axlarna hausser les épaules” ; se ngn öfver wn regarder «1. traiter qn de haut en ban a. par-dessus l’épaule* : bära kappan på båda axlarna nager entre deux eaux". -bred, adj. large a. carré d'épau- les”. -gehäng, X baudrier. -klaff, patte" [d’é- paule"]. -ryckning, ‘haussement d’épaules*.

axiom, -et, -, axiome.

axla! sig, refl. hausser les épaules”.

axplockllare, -erska, glaneur, -euse*. -ning, gla- nure”; handl. glanage.

Azorerna, npr. les [îles] Açores*.

azur, -n, azur. -blå, adj. bleu d'azur; azuré.

efter verb angifver dess böjning. Qi) närmast motsv. (0) omskrifves.

b, -"t, -('n) bokstat [la lettre] b (utt. bé); mus. bémol; bb double bémol.

babian, -en, -er, babouin.

babord, oböjl. 4, bâbord; om à bâbord: land OM par bâbord.

Babylon, npr. Babylone. (b)-ler, -n, -, Babylo- nien, -ne*. (b)-isk, adj. babylonien.

bacill, -en, -er, vetensk. bacille; bacillus.

back, I. -en, -ar, 1. > gaillard d'avant; a och skans gaillards 1 pi. [d’un vaisseau]. 2. van gamelle“; ini. plat. II. adv. en arrière; gd so backa. -al, intr. aller en arrière; reculer; med faire reculer.

backlle, -en, -ar, 1. sinttning pente*; côte”; [penchant d’une] colline‘; coteau; uppförs montée” ; utfürs descente”; » upp och ned par monts et par vaux; uppför wn à la montée; en montant; nedför, utför An à la descente; en descendant; gå uppför, utför mn monter, descendre; köra uppför mn ofta gravir la côte. 2. mark 801; terre“; falla, slå sig i wn tomber à a. par terre”; slå i wn jeter à el. par terre*, sur le pavé; porter el. mettre par terre*; renverser; jag slår mig i Än på att det är så F je mets ma main au feu e. je donne ma tête à couper que cela est [ainsi]; stå på bar av n’avoir ni feu ni lieu; F être sur le pavé, sur la paille; försätta ngn på bar mettre qn sur le pavé, ete.; regnet står som spön à wn il pleut à verse", par ondées” el. F à seaux. -hare, se kare; via. vara rädd som en = trembler [de peur*] comme un lièvre a. une feuille: F être brave comme un lapin. -ig, adj. om en trakt Couvert el. plein de collines*; mon- tueux; accidenté; mouvementé: om en väg raboteux; montueux; en pente”.

backlag, f; plat [de matelots],.

backlisluttning, se backe, 1. -stuga, (2) eg. petite cabane isolée: ofta Cabane”; hatmtäckt chau- mière”; eländig = bicoque*; masure*. -stugu- hjon, -stugusittare, eg. habitant d’une cabane isolée, eto.; (®) indigent [assisté].

bad, -et, -, sant. bain; badställe bains oftast 1 pl. ; badort mesteaux” ;taga sig ell Av i ån, sjön o. d. vani. se baigner; i badinrättning prendre un bain. al, I. tr. baigner afv. bilar. ; laver, fomenter [une plaie, ete.]; w hästar faire baigner des chevaux; = sina händer i blod baigner, tremper, laver ses mains” dans le sang. II. intr. i ån, sjön mest 8e baigner [dans]; i badin. rättotog prendre un bain ce. des bains; = tårar foudre en larmes”; se baigner dans les pleurs; ande i tårar tout éploré; en pleurs; en (baigné de) larmes”. -anstalt, se -inrätining. are, -n, -, baigneur. -bassäng, bassin; inom hus piscine”.

T — bakarf

baddlla!, I. tr. bassiner; étuvor; # sig i solen se chauffer au soleil; s’ensoleiller. II. solen -ar le soleil darde [sur], est ardant «. brû- lant; il fait un soleil ardent; det -ar hett il [y] fait bien «1. extrêmement chaud. -are, -n, -, stor COlo8se; stark F hercule; F taureau; grof a rustre; han är en = $ att simma, springa c'est un excellent nageur, coureur; il nage, court à merveille”; vara en a i hi- storien être ferré sur l’histoire; det var en av att röka! (a) il fume comme une locomo- tive. -ning, -en, -ar, bassinement: étuve- ment. ”

badlidräkt, costume de bain. -erska, -an, -or, baigneuse”. -gäst, baigneur, baigneuse*. handduk, serviette" [de bain]. -hus, maison* de bain; för ångbad sudatoire ei. sudatorinm. -inrättning, [établissement de] bains [pu- blics]. -kar, baignoire" ; ofta bain. -kur, [usage du] bain; saison passée aux eaux”; genomgå en av i Môsseberg faire usage des bains, faire une saison à M. -lakan, () drap [pour baigneur]. -ning, [usage du] bain; under en prenant un bain; en se baignant. -ort, eaux”; bains; eaux” thermales, alla i pl.; stad ville“ d’eaux*. -FUM, i hemmet chambte* de baïn ; i badanstait cabine", cabinet, större salle* de baîn. -stuga, (2) bain russe; ofta étuve”. -ställe, grève’; plage‘ ; [endroit où l’on peut prendre un] bain. -sump, bassin [de bain].

bagage, -£, tross bagage; äfv. ressaker, men då van. i pl.; ibl. attirail. -expedition, -kontor, bureau des bagages.

bagarllbod, boulangerie*. -brôd, pain de bou- langer. -6, -en, -, boulanger. -stuga, fournil (1 stumt); four; boulangerie”.

bagatell, -en, -er, bagatelle* ; rien ofta i pl.

bageri, -et, -er, boulangerie" ; im. four; fournil.

bagglle, -en, -ar, bélier.

bah, inter7. bah!

baj, interj.; fy re, usch f [donc] (stumt c)! bi, pouah!

bajonett, -en, -er, X baïonnette‘. -anfall, X at- taque* e. charge" à la baïonnette.

bak, I. -et, -, 1. bakning cuisson” ; (0) t. ex. syssel- satt med nn occupé à faire a. à cuire du pain. 2. det bröd s. bakas på en gång fournée*. II. -en, "ar, rygg partie postérieure; bättre dos; F derrière; säga på ens Av ngt falskt Calomnier qn; ngt sant dire du mal («1. médire) de qn en son absence" «a. derrière lui. III. 1. adv. [par] derrière. 2. prep. derrière [t. ex. la montagne, la forêt].

baka!, tr. [faire] cuire [au four]; » bröd faire el. cuire du pain; cuire.

bakarf, juria. réversion”; retour; succession" [inéale] rétrograde.

h aspireradt h. F familjärt. P lägro sprâk. X mindre brukligt. Ces teknisk term. An sjüterm. XX militärisk term.

bakben —

bakilben, jambe‘, patte «1. pied de derrière. -binda, tr. lier [les mains*] par derrière; lier les mains“ sur le dos; garrotter. -böjd, ad). recourbé en arrière.

bakdeg, pâte* [à cuire].

bakiidel, F derrière; séant; ibl. dos; på en häst hanche‘; arrière-main; croupe*. -dörr, porte” de derrière; wndörr fausse porte; porte dé- robée. -efter, I. adv. en arrière; ini. à la ei. en queue*. II. prep. après, eto. se bakom.

bakeise, -n, -r, vani. gâteau; of.a pièce" de pâ- tisserie* de four; göra, baka or faire de la pâtisserie.

bakllerst, adj. celui, celle* «1. ce qui est [tout] derrière, le «. en dernier, la dernière; [qui est] au fond «. à la queue. -ficka, poche* de derrière. -fjärding, quartier de derrière. -fot, pied ei. it. patte“ de derrière, se bakben; få ngt om ven se tromper; ofta être [la] dupe* [de qn]; hafva fått ngt om ven utv. être mystifié, F berné. -fram, adv. à rebours; à contre-sens (s höres); kriget går F la guerre tourne mal. -för, prep. se bakom. -gata, 1. sidogata rue latérale. 2. afsides belägen rue détournée ei. écartée. 3. tvärgata rue de traverse”. -grund, fond; arrière-plan; mål. afr. lointain. -gård, arrière-cour*; cour” de der- riére; ladu-, hönsgårå o. 4. basse-cour". -hjul, roue” de derrière a. de l’arrière-train. -huf- vud, occiput. -håll, embåche[s]” ; 1ômskt öfverfall guet-apens; X embuscade"; isht vid jakt Afût; lägga i embusquer; mettre en embus- cade*. -Ifrån, adv. par derrière. -laddare, gevär fusil el. (kanon) canon se chargeant par la cu- lasse. -iaddning, X charge” [des armes° à feu] par la culasse. -laddningsgevär(-kanon), se -Zad- dare. -iås, oböjl.; dörren är i = la serrure est faugsée, mêlée e1. brouillée. -länges, adv. bakåt à reculons; en arrière; på ryggen sur le dos; bakfram à contre-sens (8 höres); à rebours ; det går = med hans affärer ses affaires* vont à reculons (vont mal). -iäxa, leçon” à refaire el. à rapprendre.

bakning, bakande cuisson” [du pain]; det bakade fournée”.

bakllom, prep. o. adv. en arrière [de]; [par] derrière; à la queue (el: en queue*. -port, porte’ de derrière. -på, adv. [o. prep.] der- rière [qn «. qe]; au «1. sur le dos [de]; sur le (oi. au) revers [de]; sitta « hästen monter el. aller en croupe*. -r6, adj. de derrière; isbt om kroppsdelar postérieur; i bakgrunden du fond. -Sida, ofta revers (på mynt äfv. pile“; på tyg äfv. contre-sens [8 höres); envers); ib1. dos; côté postérieur ; in. derrière; fond. -skjuts, retour [en voiture‘]. -slag, coup en arrière a. par derrière; contre-coup; btlal. réaction”. -slug, adj. artificieux; insidieux; dissimulé ; rusé; förrädisk perfide; faisx faux. -slughet, finesse"; ofta Caractère perfide; dissimulation*; per- fidie*. -slugt, adv. artificieusement; perfde-

+ feminin. ? (efter a. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

ee bale

ment; F traîtreusement. -stycke, pièce el. partie postérienre; på en sko quartier; på byxor ofta fond; X culasse‘. -säte, siège et. ivl. banc de derrière ; t en vagn fond de la voiture. -tal, propos malveillants i pi.; médisance” ; starkare calomnie*; diffamation‘. -tala, tr. dire du mal de qn [en son absence*]; médire [de qn ]; détracter. -talare, détracteur; médisant; starkare Calomniateur; diffamateur. -tanke, arrière-pensée* ; jag visste, att det låg en mi hans ord je savais qu'il y avait quelque chose là-dessous. -tass, patte“ de derrière.

bakterie, -n, -r, bactérie‘; microbe. bakiitiil, adv. à l'arrière [på de]; en arrière;

par el. de derrière; jfr bakpd. -trâg, pétrin; hache” [au pain]; sébile*. -ugn, four [à cuire du pain «. de boulanger]. -ut, adv. en arrière; se bakåt och baklänges; slå = (om hästar) ruer; lancer, allonger, détacher une ruade el. des ruades". -uti, adv. [0 prep.] [par] derrière; à l'arrière [de]. -vagn, train [de derrière]; arrière-train. -vatten, remous; ir bakstrôm.

bakverk, [pièce* àe] pâtisserie‘; articles pi.

de boulangerie”; pain.

bakilväg, 1. vag chemin, stig sentier de derrière

[d’une maïson,eto.]. 2. ingång entrée" ei. porte’ de derrière. 8. se dterväg. -vänd, adj. à re- bours; à l’envers; de travers; à contre-sens (8 hors); bära sig rt dt ar. 8'y prendre gauchement «1. maladroitement. -êt, I. adv. en arrière. II. prep. du côté de (en arrière). -åtböjd, adj. recourbé en arrière. -ände, 1. partie” «1. extrémité postérieure. 2. sate séant ; F derrière; jrr bakdel.

1. bal, -en, -ar, balle” [t. ex. de coton, de café];

ballot; caisse”; colis; « papper balle" (=dix rames‘) de papier.

2. bai, -en, -er, bal. balans, -en, -er, 1. i balancier. 2. (se jäm-

vikt) équilibre, arv. bital.; hålla Aven garder, maintenir V'équilibre. 3. handeist. bilan; ba- lance” ; solde. 4. xassabrist déficit (t höres); dé- couvert; vara, komma på = être en déficit; ne plus pouvoir faire face" a. satisfaire à ses engagements; jag är på 100 kr. a il me manque (j'ai un déficit de) cent couronnes*. -era, I. intr. [se] balancer. II. tr. handotst. faire son bilan «1. la balance; balancer [un compte]; = en summa till påföljande dr re- jeter une somme sur le compte de l’année suivante. -erstäng, #ÿ balancier. -konto, [compte de] bilan; balance”. -maskin, fs ma- chine* à balancier.

balbjudning, invitation* au (ei. à un) bal. baidakin, -en, -er, dais; ofta baldaquin; ciel

(vi. ciels) [de lit].

baldräkt, costume, toilette*, parure‘, tenue’,

habit de bal.

baille, -en, -ar, nichoir (volière*); nid artificiel

el. à pondre.

efter verb angifver dess böjning. (OD) närmast motsv. @) omskrifves.

Balearerna | — 29 — bann

Balearllerna, -iska öarna, npr. les [îles*] Ba- léares”.

balett, -en, -er, 1. ballet. 2. [corps de] ballet. -mästare, maître de ballet[s].

baljila, -an, -or, 1. fodrat fourreau [af ståt en tôle* d'acier]; gaîne*. 2. bot. gousse"; [d]cosse"; écale*. 3. traxari baquet; in. cuve’; tine°; seau.

balk, -en, -ar, 1. af tra ete. poutre"; råga fléau ; branche*. 2. 1agt. (8) code; vani. titre; ibl. sec- tion”. -a!, tr. af, se afbalka.

balllkiädd, adj. en costume de bal; paré. -kläd- ning, robe* a. toilette” de bal.

balkong, -en, -er, balcon.

ballad, -en, -er, ballade‘.

ballast, se barlast.

ballett, se balett.

ballong, -en, -er, ballon.

balsal, salle" de bal a. à danser; salon de danse*.

balsam, -en, -er, baume, av. bia. -era!, tr. em- baumer. -in, -en, -er, bot. balsamine” [des jardins]. -isk, adj. balsamifère; balsamique; embaumé; parfumé. -poppel, peuplier bau- mier.

balsko, soulier de bal «1. à danser; escarpin.

balustrad, -en, -er, balustrade*.

bambu, -n, [bois de] bambou. -rër,[canne* de] bambou.

ban, -en, es) på hammare, städ, table".

banlia, I. -an, -or, voie‘; chemin [battu e. uni]; route"; en kastkropps ESPACE parcouru el. décrit; ku-[ligne*] trajectoire*; astron. utv. orbite‘; järnväg Voie ei. ligne* [ferrée]; 1 en cirkus arène“ äfv. bildi.; lefnsdsbana Carrière"; gd in pd en A entrer dans «1. suivre une carrière: bryta en ny ouvrir une nouvelle voie (wi. öre"); i långa -or sans fin”; tua. à’ n’en plus finir; F tout le long de l’aune*. II! tr. «À väg frayer, ouvrir, pratiquer, starkare percer une voie, ete.; débarrasser le terrain; = sig väg till atv. 8e frayer le chemin à.

banal, adj. banal; rebattu; vulgaire.

banan, -en, -er, banane.

banbrytare, pionnier.

band, -ef, -, 1. det som binder, sammanfogar TUban; till skor ete. Cordon: fangsel liens, fers 1 piur. ; anat. ligament; #5 tunn cercle [de tonneau |; cerceau; järn, bande‘: i bradspel case” [rem- plie]; dames accouplées; bära armen $ av porter le bras en écharpe". 2. bokvind. reliure"; bunden i tre = relié en trois volumes «1. X tomes. 8. följe, förening bande* ; troupe“ ; ligue”; faction" ; parti. 4. via. lien, liaison* ; chaîne"; frein; bride” ; obligation" ; lägga pd sig se contraindre; se retenir; lägga pd sina li- delser contenir; dompter; mettre un frein à; det är ett rw på honom c’est un frein qui l’arrête, le bride; cela le retient. -a!, tr. 243 cercler [t. ex. un fût]. -age, -t, -(r), bandage; ligature*; bandeau. -agist, -en, -er, banda-

giste. -formig, adj. en forme* de ruban. -hund, chien d’attache*.

bandit, -en, -er, bandit (b d).

bandiljärn, + fer en bande” «1. en rubans; fer de bandage. -knif, lt byggnadsk., &kerbr. coutre; tunnb. doloiro". -ning, #4 reliage; cerclage. -ros, -rosett, rosette”; rose"; nœud; i hatten cocarde*. -rulle, rouleau de rubans. -stump, bout de ruban. -tâng, se bändling.

bane, oböjl. 1. bringa d = mettre sur le tapis; amener; soulever; proposer; vara d a être sur le tapis; être traité, eto. 2. ava, stot Mort" [violente]; coup mortel; gifva ngr hans = frapper qn à mort"; tuer qn; få sin = trou- ver la mort; det blef hans = cela lui donna la mort; cela le mena au tombeau. -hugg, coup mortel «1. de [la] mort. -man, meurtrier; assassin.

baner, -et, -, bannière‘; étendard. -férare, porte-bannière.

banesär, blessure* «a. plaie mortelle; ofs Coup mortel.

baniffritt, adv. franco; port payé. -gârd, gare"; station” de chemin de fer.

bank, 1. -en, -ar, [sand] banc (© stumt) [de sable]; haut fond; järnvägs = remblai; alla öfver en av tous indistinctement; en gros; tous sans exception”. 2. -en, -er, penninganstalt banque”; hafva penningar på Aven avoir un compte en banque‘; insätta penningar på ven .. à la banque.

banka!, I. intr. dutta frapper, ‘heurter [ pd dör- ren à la porte]. II. tr. «8 battre; F P rosser: rouer de coups.

bankllafdelning, succursale‘ [de banque*]. -affär, [a) affaire‘, b) maison“ de] banque‘. -anvis- ning, chèque.

bankett, -en, -er, 1. kalas banquet [en l'honneur de qn, etc.]. 2. #5 X banquette’.

bank|linrätining, [maison* de] banqne*. -ir, -en, -er, banquier; ini. financier; vaxiare changeur. -Irfirma, -irhus, [maison* de] banque”; vaxel. kontor bureau de change. -kamrer, chef de comptabilité” d’une «. de [la] banque*. -ka- pital, capital [par actions] d’une a. de [la] banque”. -iag, loi régissant ee. concernant les banques”. -0, oböjl. banco ei. oftare de banque. -rutt, I. -en, -er, i ail. bem. banque- route" [bedräglig frauduleuse]; konkurs fail- lite". II. adj. insolvable; blifva A atr. faire faillite” (1 a. bem. banqueroute*). -ruttmäs- sig, adj. sur le point de faire faillite”, etc. -ruttôr, -en, -er, 1 a. bem. banqueroutier; eljest failli. -rörelse, [affaires* pi, maison“ de] banque‘. -sodel, i Frankrike ete. billet [de banque“]; i Ænsiana bank-note* er. banknote*. -Ür, -en, -er, banquier; ii. croupier.

banillinie, ligne“ «. voie” ferrée. -mH, mille [de voie ferrée]. -mästare, piqueur.

bann, -et, varidoligt ban; kyrkligt interdit; excom- munication* ; lysa i w se bannlysa.

th aspireradt h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. TR teknisk term. NA sjöterm. »& militärisk term.

banna — 30

— barnhus

bannlla!, tr. réprimander, reprendre, blåmer [an de qc); gronder {qn de a. pour qe]; F faire la (une) morale [à qn], [à qn] sa leçon, son procès. -as!, dep. = på ngn réprimander qn, ete. se banna. -bulla, bulle" «1. bref d’ex- communication". -lysa?, tr. ryrkiugt frapper d'in- terdit «1. d’anathème: fulminer un interdit [sur qn]; starkare excommunier; väriasligt ban- nir; mettre au ban [de]; bia. bannir; pros- crire. -lysning, uyruiig interdiction”; excom- munication* ; varidslig bannissement. -lyst,p. a. kyrkligt interdit; excommunié; varidsligt el. bildi. banni (proscrit). -or, pl. réprimande[s |‘; ré- préhension*; reproche[s] [de, sur, pour]; gronderie[s]*; F morale‘; F leçon’; fà = recevoir el. essuyer des réprimandes”, etc. -Strâle, vai. foudres* hi. de l’excommunica- tion" «. de l'Église”.

bantler, -et, -, X baudrier; bandoulière”.

banlitåg, train, ora convoi [de chemin de fer]. -vakt, garde-voie; garde-ligne; cantonnier.

baptilism, -en, baptisme (p stumt). -ist, -en, -er, baptiste (pPstumt). -Istisk, ad). baptiste (p stumt).

bar, ads. [A] découvert; nu; décharné; i wa skjortan en chemise* ; » värja épée nue; pd wa marken sur le sol [nu]; F sur la dure; gripa på a gärning prendre, saisir sur le fait «. en flagrant délit; våt inpd wa kroppen mouillé jusqu'aux os; under = himmel en plein air «1. vent; au grand air; à découvert; F à la belle étoile; pd A backe, se under backe.

bara, I. adv. seulement; uniquement; ne ... [rien] ... que; purement; simplement; tou- jours; det är AA prat c'est une pure inven- tion; ce ne sont que des chansons". II. kon). pour peu que; [pourvu] que; rien que; dés que.

barack, -en, -er, NX baraque*; usel koja afv. hutte"; F bicoque*.

barilarmad, adj. les bras nus; nu-bras. -axlad, ad). les épaules nues «1. découvertes; ofta dé- colleté. -backa, adj. o. adv. F à poil; à cru.

barbar, -en, -er, barbare. -l, -et, om obildade bar- barie”; blodtürst Cruauté"; starkare férocité"; gent emot konst, ete. vandalisme. -isk, adj. bar- bare; dia. atv. farouche: féroce. -ism, -en,-er, barbarisme.

Barbareskstaterna, npr.les États barbaresques.

barbent, ad). à («. les) jambes nues; nu-jam- bes; ofta nu-pieds.

barberila!, #r. faire la barbe [à qn]; raser. -are, -n, -, Coiffeur. -Stuga, (6) salon de coiffure*.

bard, -en, -er, I. so01. fanon [de baleine‘ |; barbe”, båda ofta i pl. II. skara barde.

bardalek, combat; lutte*; joute”.

bardhval, roo1. mysticéte (baleine* ; rorqual, eto.).

barott, -en, -er, kardinalers barrette"; advokaters, domares, m. fi. toque"; doktorers bonnet carré; studenters béret.

barlfota adv., -fotad, adj. nu-pieds; [à «1. les] pieds nus. -fotamunk, moine déchaussé «à. dé-

* feminin. ? (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

chaux. -frost, (8) froid sec Ä. sans neige. -halsad, ad).; gå aller le cou découvert; être décolleté. -hufvad, adj. nu-tête; la tête nue, ete. -händ[t], adj. les mains nues.

bark, 1. -en, -er, ., våt barque*; [skepp] trois-mâts-barque*. 2. -en, -ar, bot. écorce” afv. bildi. ; ÅF kollektivt, isht gartv. tan.

barka!, I. intr. FÅ af, n dstad, = i väg, par- tir à la hâte; F détaler; F courir à toutes jambes; w 14op en venir aux prises‘ e. aux mains*; F s’empoigner; a» omkull tomber à la renverse «. tout de son long; = dt skogen P s’en aller au diable. II. tr. hudar tanner:; av [af], se afbarka. -d, pp.; adj. utv. calleux.

barkass, -en, -er, Ÿ; på örlogsfartyg chaloupe* ; pa bhandelsfartyg grand canot.

barklibröd, pain d’écorce* ; (@) pain de disette*. -Ig, adj. 1. couvert d'[une] écorce". 2. bot. m. m. cortical. -kar, 23 cuve‘ à tan. -mjöl, écorce moulue «1. pulvérisée; farine* d’écorce‘ [dont on fait le pain de disette*]. -skepp, f, trois- mâts-barque*.

harlast, -en, -er, {; m. m. lest; jarnv. ballast. -al, tr, Ÿ, lester [un bâtiment].

barm, -en, -ar, sein; ini. poitrine" ; om kvinnor älv. gorge.

barmark, (a) sol (a. terre”) sans neige’.

barmhürtig, adj. miséricordieux [envers qn |]: bjälpsam Charitable [envers qn]. -het, miséri- corde”; hjälpsamhet Charité"; pitié”.

barmhäürtighets|inrättning, œuvre* de charité” el. de bienfaisance”. -syster, sœur° de Cha- rité”. -verk, se -inrdtining.

barn, -et, -, enfant? ; dir enfant? à la mamelle; nourrisson ; ofta bébé; han är som = t huset il est [traité] comme l’enfant de la maison a. de la famille; han är dödens = c’est un homme mort; il est perdu; blifva = på nytt [rejtomber en enfance*; ofta (mildare) se sur- vivre à soi-même,

barnallmord, infanticide; meurtre d’un enfant. -mürderska, fille a. mère” infanticide. -sinne, esprit enfantin; esprit, ii. candeur* de l’en- fance*. -skap, 1. bin. adoption‘. 2. filia- tion". -ålder, -år, pl. [âge de l’Jenfance* ; an- nées” pi. d’(de l’)enfance*.

barnilbal, bal d'enfants. -barn, petit-fils «1. pe- tite-fille”; edra vos petits-enfants?; «s barn arrière-petit-fils, arrière-petite-fille*; pi ar- rière-petits-enfants?, -bjudning, soirée‘ [pour a. d'enfants]. -bok, livre d'enfants a. pour enfants. -bürdshus, maison” e. clinique d’ac- couchement ; ofta (2) Maternité‘. -dom,-en, en- fance”; späd = tendre enfance”. -domstid, [âge, époque* de l'Jenfance’. -domsvän, ami, amie” d’enfance*. -dop, baptême (p stumt) [d'enfant]. -flicka, [jeune] bonne” [d'enfants]. -fröken, G:) surveillante* el. gouvernante”. -fü- derska, mère‘; accouchée‘. -hem, asile [pour les enfants abandonnés, ete.]. -hus, orpheli- nat; maison", asile des el. d’orphelins. -hus-

efter verb augifver dess büjuing. Qi) närmast motsv. (©) omskrifves.

maart

barnhusbarn

barn, enfants (pensionnaire) d’un orphelinat. :Joller, babil des enfants a. de l’enfance“ ; en- fantillage. -kammare, chambre” des enfants. -kiäder, habit{s], robe* d'enfants; för späda barn langes i Pi. ; couches” i pi. -krubba, för späda barn crèche* [pour les enfants]; småbarnsskola salle* d’asile; for båda siagen asile d’enfants. -kär, adj. ami des enfants; qui aime les enfants. -Iek, jeu [d'enfant]; on enfantillage. -leksak, jouet [d'enfants]; 1 barnsprâket joujou (pi. -x); it. babiole*. -lös, adj. sans enfant{s]; om kvinna stérile; de äro wa ils n’ont pas d’en- fants. -morska, -an, -or, sage-femme". -piga, bonne” [d'enfants]. -saga, histoire” pour les enfants; ofta conte de fée”

barnsbôrd, accouchement; enfantement.

barn!sjukdom, maladie” d'enfant. -sjukhus, hô- pital (pt. hôpitaux) d'enfants. -skallra, hochet. -Skara, foule*, troupe”, F nichée* d'enfants. -Sko, 1. soulier d'enfant. 2. vina. kan har trampat ut wrna il est sorti de l’enfance* el. F de sa coquille. -skrik, cri, F och 1 dål. bem. criaillerie® oftast 1 pi. d'enfants, d’un enfant el. des enfants. -skôterska, bonne" [d’enfants |; eng. «nurse»,

barnslig, adj. d'un] enfant; enfantin; naïf; iv1. filial; ren, oskyldig candide ; ingénu ; i tadtande bet. enfant: enfantin; aum niais; om handlingar, ord, sätt puéril; a kärlek, vördnad tendresse”, piété filiale; hvad du är AA! que tu es en- fant! -het, i goa bem. naïveté*; candeur’, simplicité* de l’enfance“; i tadtande bem. en- fantillage; puérilité” ; starkare sottise". -t, adv. en enfant; comme un enfant; bära sig = àt se conduire, agir el. se comporter en enfant; F faire l'enfant.

barnsnüd, mal «1. travail d’enfant.

barniisäng, 1. couchefs]"; accouchement; en- fantement; ligga i être en couchels|'; faire ses couches”. 2. sting for barn lit d’en- fant. -sängsfober, ax. fièvre puerpérale. -sängs- kvinna, femme” en couche{s]" ; accouchée*.

barnsôl, [repas, fête* «1. festin de «1. du] bap- tême (p stumt).

barnllunge, hett liten petit enfant; bébé; F bam- bin[e”]; oftast i förakti. bem. marmot. -vagn, char[iot] (voiture*) d'enfant; poussette”; rou- lette*. -välling, bouillie*. -ålder, -år, se -ad/- der, -aûr.

barock, ad). baroque; bizarre. -stil, style ba- roque.

barometller, -ern,-rar,baromètre| à cadran, ete.]. -erhöjd, -erständ, ‘hauteur’ du baromètre.

baron, -en, -er, baron. -6ssa, -an, -or, ba- ronne* (icke baronesse!) -8t, eng. baronnet.

barr, 1. -en, -er, gymn. barre*. 2. -et, -, bot. aiguille” =feuille aciculée des conifères.

barrikad, -en, -er, barricade*. -era!, tr. barri- cader.

barriär, -en, -er, barrière” ; ib1. rampe”.

barriiskog, forêt" de pins et de sapins «1. d’es-

31

Er]

batist

sences résineuses. -träd, arbre résineux el. vetensk. CONifére; kollektivt: ofta blott pins et sa- pins pi. -ved, bois résineux; ofta bois de sapin el. de pin.

barsk, adj. bourru; farouche; brusque; rude. “het, rudesse*; brusquerie*. -t, adv. brusque- ment.

barsliten, ad). F râpé; usé [jusqu'à la corde].

bart, adj.; blott och = uniquement; [pure- ment et] simplement; se bara.

Bartelemy, npr. [l’île* de] Saint-Barthélemy.

Bartoiomeinatten, npr. [la journée, le massacre de] la Saint-Barthélemy.

barvinter, (x) hiver sec e. sans neige*.

bas, I. -en, -er, geom. base”. II. -en, -ar, 1. mus. basse”; han har en god = il & une belle voix de basse‘. 2. (itr förman) chef, conducteur [des travaux]. III. (rm stryk) -et, verge’; fouet, ete. -a!, I. tr. = upp fouetter, fustiger [d’importance®]; se slå. II. tr. À, skeppa. courber [t. ex. des planches‘ ]; plier [1. ex. un bordage]. III. intr. F låt det laisse[z] aller.

basalt, -en, basalte; lave” compacte.

basar, -en, -er, bazar; för välgörande ändamål äfv. vente" [de charité”, eto.].

Basel, npr. geogr. Bâle*.

hasera, tr. baser; fonder, etc., se grunda.

basfiol, contre-basse*; ofta basse‘ [de violon].

basiilsk, -en, -er, basilic.

basilinstrument, [instrument de] basse*. “is, obôjl. base". -Isk, adj. kem. basique. -ist, -en, -er, basse”. -klav, clef* (utt. och skrifres äfv. Clé*) de fa. -parti, [partie* de] basse‘. -rellef, bas- “relief, -rüst, [voix* de] basse”. -sträng, basse*. -stümma, -sängare, [voix* de] basse’.

Baskiska provinserna, npr. les provinces basques.

bassäng, -en, -er, bassin; för bad ufr. piscine*.

bast, -ef, bot. liber (er utt. är); vant. tille*.

basta, adv. o. interj. bast[e]! suffit! assez! och därmed a et qu’il n’en soit plus question‘!

bastant, I. adj. fast solide; stark vigoureux; fort; om mat substantiel; copienx; varaktig du- rable; titträcklig X bastant. II. adv. joliment;F d'importance"; ljuga F mentir, comme un arracheur de dents"; äta — F manger comme quatre.

bastard, -en, -er, 1. oäkta barn bâtard ; mitaare en- fant naturel. 2. bot. o. sool. métis. |

bastion, -en, -er, X bastion.

bastmatta, X matte” de tille*.

bastonad, -en, -er, bastonnade*.

bastrumma, mus. grosse caisse.

bastu, -n, 1. se badstuga. 2. se risbastu.

basun, -e7, -er, mus. trombone ; vid). trompette”. al, intr. a ut publier à son de trompe’; F crier sur les toits.

batalj, -en, -er, bataille”, -mâlare, peintre de

“batailles”. -mâlning, bataille”. -0n, -en, -er, X bataillon. -onsvis, adv. par bataillons.

batist, -en, -er, [toile* de] batiste*. .

h aspireradt b. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. es teknisk term. NA sjéterm. X militürisk term,

batong

batong, -en, -er, bâton.

batteri, -et, -er, batterie”.

bautasten, (2) pierre" tumulaire «. sépulcrale ; menbhir.

baxna[s]', intr. être stupéfait, ébahi ; F s'ébahir.

be, tr. se bedja.

beaktila!, tr. observer (prendre en considéra- tion”); considérer; avoir égard à; tenir compte de. -ansvärd, ad). digne de considé- ration” (a. d’attention*); à observer, etc.

bearbetilal, tr. i alm. travailler; mettre en œuvre”; traiter; gifva form façonner; Vv ett amne, ett tema ofta traiter; élaborer; isht mus. ar- ranger; inverka på ngn travailler ; agir sur l'esprit de; im. préparer [t.ex. les esprits à des idées plus saines]; « med slag excé- der de coups; battre; en grufva exploiter une mine; = en vetenskap cultiver «1. étudier une science; w en roman för scenen drama- tiser un roman. -are, (0). -ning, travail, utv. bitai.; façonnement; exploitation”; élabora- tion"; mus. vanl. arrangement; om litteratur ofta imitation”; adaptation”; traduction” libre; bemödande att inverka på ngn (o) so ”Q.

beblandlla! sig, être en (a. avoir) commerce [avec qn]. -else, -n, -r, köttslig w union char- nelle: commerce charnel.

bobo, tr. habiter; demeurer dans: om högt upp- satta personer ofta résider [dans ei. X sur son do- maine]; w ett helt hus arr. occuper, tenir une maison tout entière. -dd, p. a. habité. -elig, adj. habitable.

bebygglla?, tr. 1. uppföra byggnader på éleverei. cons- truire des bâtiments sur; bâtir sur. 2. ned- sätta sig I en obefolkad trakt ibl. fonder [une ville, un village, ete.] dans; [venir] habiter; s'éta- blir dans; ofta coloniser; tätt (glest) -d van. très (peu) peuplé. -are, habitant; ivi. colon.

bebådlla!, tr. annoncer; faire connaître ; rorebada présager; starkare promettre. -are, avant- -courrier; messager; ‘héraut. -else, présage ; annonce"; jungfru Marie l’Annonciation” [de la Vierge].

beck, -et, poix”. -a!, tr. poisser; enduire de poix";. » full, À ned poisser; barbouiller de poix'. -a! sig, ref. se poisser. -artad, adj. poisseux.

beckasin, -en, -er, zool. bécassine®.

beckilbyxa, F sjöman (&) papa goudron; ‘hale- -boulines, pl. lika. "ig, adj. orenad mea beck pois- BeUX; ofverdragen med beck poissé; enduit de poix*. -mürk, adj., det var en natt la nuit était noire comme dans un four. -panna, 3 1. chaudière” à poix”. 2. uni 175 falot; tor- chère”. -svart, adj. noir comme [du] jais, comme poix" el. comme de l’encre”. -söms- sko, @) gros soulier «1. grosse botte de pay- san. -träd, fil goudronné, gras ei. poissé ; & skomakarens, borstbindarens, ete, ligneul.

bedagad, ad). âgé; avancé en Âge; skamts. an- tique ; « skönhet arr. beauté surannée.

32

— bedôfva

bedarra!, intr. fy se calmer; s’apaiser; tomber.

bedjllaf, tr. o. intr. 1. À ngn om ngt demander qc à qn; prier, starkare solliciter qn de faire qc; = prier (1 förbindelse mea en, dont el. inf.), t. ex. je vous en prie; ce dont je vous prie; je te prie de venir; = ngn vara välkommen souhaiter la bienvenue à qn; den här vä- gen, om jag får be par ici, s'il vous plaît; åh, jag ber il n’y a pas de quoi. 2. forratts bön prier; a [till] Gud prier Dieu; « Fader vår dire katot. le Pater (ut. påtär) Noster (er utt. är), protest. le Notre Père. -ande, I. adj. suppliant. II. adv. d'un air a. d'un ton sup- pliant. -are, -erska, celui, celle qui prie.

bedragilat, tr. vani. tromper; im. frustrer [ngn på ngt qn de qc]; starkare duper; frauder; i spel tricher [au jeu]; missbruka ngos förtroende abuser; lämna i sticket trahir. -a' sig, refl. se tromper; ofta avoir des illusions"; jag har -it mig på honom je me suis trompé à son égard; = sig i sina förväntningar stv. être déçu dans son attente”, dans ses espéran- ces*; être désappointé; om jag inte bedrar mig si je ne me trompe; si je ne m'abuse. -are, -n, -, -6rsSka, -an, -or, trompeur, -euse*; fourbe : bor escroc (oc utt. 0); filou.

bedrift, -en, -er, exploit; haut fait; prouesse.

bedrifvllaf, tr. poursuivre; mener; pousser; ac- célérer; 1 ai. bem. commettre; = sina studier med ifver apporter du zèle a. s’adonner à: av otukt se livrer à la débauche. -ande, poursuite*, maniement [d’une affaire, ete.]; exercice [d’un commerce, ets. ].

bedräglleri, -et, -er, tromperie" ; jurid. i vidstrack- tare bem. fraude ; acte frauduleux; i särsk. bem. escroquerie”; ti vanl. tal afvr. imponture"; av i spel tricherie® au jeu; bofstreox fourberie”; {sya-Jvitia illusion"; erreur‘. -lig, adj. om person trompeur; om sak frauduleux [t. ex. banque- route frauduleuse]; illusoire; starkare men- teur; fallacieux ; iti. perfide. -lighet, om person fausseté” ; mauvaise foi; perfidie”; om sak in- certitude”; fragilité”. -ligt, adv. d’une ma- nière et. façon trompeuse, illusoire 88.

bodrôflig, adj. van. triste; attristant; starkare déplorable; désolant ; accablant; pitoyable; lamentable.

bedrôfvilal, tr. affliger; chagriner; attrister; peiner. -ad, adj. affligé; attristé; triste; djupt n désolé; starkare navré [üfver: de]. else, affliction“; douleur‘; tristesse”; sorg deuil; djup = arr. désolation”.

boduin, -en, -er, Bédouin.

bedyrilai, tr. protester [t. ex. de son inno- cence* |; assurer; jurer [inför Gud, vid sin ära: devant Dieu, sur son honneur]. -ande, protestation” ; assurance” ; serment.

bedära!, tr. fasciner; infatuer; en imposer à; éblouir; enchanter.

bedëüflining, inseneibilité”; stupéfaction*; étour- dissement; assourdissement. -va!, tr. forsatte

* feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4

efter verb angifver dess böjning. (a) närmast motsv. 0) omskrifves.

bedöma

33.

— v v

befäl

i dvala endormir; étourdir; göra ao rendre

sourd; bna. abasourdir.

bedömlla?, tr. juger [de] qn e. qe; porter un jugement sur qn el. QC; Vv skarpt, strängt Criti- quer; isht tadlande Censurer. -ande, (0); juge- ment; appréciation"; critique”.

beedigila!, tr. confirmer [qc] par serment. -ande, confirmation” par serment.

befalllla?, I. tr. ordonner; commander; fre. skrifva prescrire [à qn de ...]; hvad -es? vaut. plaît-il, monsieur? ete.: ofta pardon; som ni -er vanl. Comme il vous plaira; ofta Comme vous voudrez; hvad -er ni? ofta qu'y a-t-il pour votre service? — sig i Guds hand se recommander à Dieu; = fram ordonner d'apporter, d'avancer, etc.; faire venir; man- der. IL. intr. öfver régner sur; gouverner; être le maître de; kommendera commander [à]; äga, hafva att » öfver avoir le commande- ment de; [avoir à] disposer de; ofta avoir [qn] sous ses ordres. -ande, «dj. impérieux; tran- chant; ofta en maître. -ning, amin commande- ment; enskid ordre; på « par ordre; på nå- digste n par ordre du roi, etc.; få rece- voir l’ordre [de]. -ningshafvande, konungens rw (® le préfet; konungens ns beslut arrêté préfectoral. -ningsman, se rättare, länsman.

befann, imp. at befinna.

1. befara!, tr. frukta craindre [t ex. que qc n'arrive); mindre starkt appréhender.

2. befarllat, A ett land voyager dans un pays: en våg passer [en voiture”]sur ...; ofta = fréquenter ...; Vv ett haf, en flod naviguer sur .»» “ON, D. G. I passiv men. Mycket, allmänt À fréquenté; 1 aktiv men. vanl. blott om soma expé- rimenté ; jfr berest.

befattlia! sig, ref. s’occuper [de]; ha att göra [mea] avoir affaire” [à]: inbianda sig [i] se mêler [de]; âtaga sig se charger [de]; icke >» med nägon- ting arv. ne rien faire. -ning, (0); syssla charge”; place"; office; fonction”; emploi; hafva med être chargé de; jag har ingen = med den saken at. je ne suis absolument pour rien dans cette affaire; det hör ej till min cela n’est pas de mon ressort; cela n’entre pas dans mes fönrebroner, ete.; laga a med, se befatta sig.

befinnlla‘ sig, ref. se trouver: être: väl på en ort &e plaire à ... -ande, l'état de] santé‘; disposition‘; höra ef ler ngns Av arv. deman- der des nouvelles* de [la santé de] qn. -as, pass. 8e trouver; être.

befintlig, adj. (©) existant; den bredvid huset wa trädgården le jardin situé à côté de la maison; de där wa sakerna les choses* qui s’y trouvent; de t hans bibliotek na büc- kerna les livres de [ai. que renferme] sa bibliothèque; ofvanom, ofvan för, ofvanpd supérieur; nedanför, nedantill & inférieur.

befjädrad, p. a. iv. emplumé; muni ei. garni de plumes”.

. encouragement.

beflita! sig, ref. s'appliquer [à]; bemöda sig 8'ef- forcer [de]; om ngt, att s’étudiér à qe el. À med inf.

befläcklla!, tr. tachör; dia. entacher; starkare flétrir; souiller; « sitt namn (sig) se flétrir. -ande, -else, souillure”; flétrissure" [à son honneur, à sa réputation].

befogliad, adj. om person fondé [à]; apte [à]; compétent [de, pour]; autorisé [à]; jurid. ca- pable [de]: om sak fondé; bien motivé; légi- time. -6nhet, om person autorisation* [de]; aug- lighet compétence"; juria. Capacité" ; om sak légi- timité*; justesse"; raison*.

befolkila!, tr. peupler; + genom nybyggare co- loniser; tätt, starkt wd ofta populeux. -nihg, population"; den lägre Aven les classes in- férieures.

befordrila!, tr. 1. expédier [des marchandises”, de l’argent par la poste, eu.]; transporter [des voyageurs, eto.]; = till straff faire punir. 2. främja à) med person till subjekt favoriser; pro- téger; = det allmänna bästa accroître la prospérité publique; = konsterna encoura- ger les arts; b) med sak till subjekt accélérer ; activer; développer; être utile à; propager. 8. upphöja faire avancer «a. monter [qn] en grade; élever [en grade]; ns, blifva nd monter en grade; avancer. -an, 1. för vi- dare a [till] van. faire suivre [à]; 2. se be- främjande. 8. avancement [till: à]; promo- tion" [till: à]; vinna « avancer; monter en grade; obtenir de l’avancement. -ingsmedel, moyen de transport er. d'avancer; om åkdon o. äfv. vetensk. Véhicule [ för: de].

befrakt|la!, tr. affréter. -are, {, affréteur. -ning, affrètement. -ningskontrakt, charte-partie”.

befrilla!, tr. délivrer [ifrån: de]; radaa sauver; undandraga soustraire [à]; frikatta absoudre; med möda débarrasser; = ngn från en börda dé- charger qn; Vv från skatt, vürnplikt m. m. eXemp- ter (Pp stumt). -are, libérateur; sauveur. -else, -n,-r,(ifr-a), délivrance“; libération‘; exemp- tion” (p stumt); dispensation‘; ofta affran- chissement. -elsekrig, guerre" d’affranchis- sement.

befruktila!, tr. féconder; bot. faire fructifier urv.

bildi. "Ning, fysioi. fécondation” ; bot. fructifica- tion“. -ningsorgan, bot. organe de la féconda- tion.

befrynda!, tr. « [sig] [s’Jallier [par mariage]; [s’Japparenter; ad allié [à «1. avec]; oegenti. parent.

befrämjlla!, tr. appuyer; vant. favoriser, se be- fordra, 2. -ande, avancement; propagation;

-are, promoteur; propaga-.

teur.

befulimäktiglia!, tr. autoriser [qn à qe]; donner

pleins pouvoirs «1. sa procuration [à qn pour faire qc]. -ande, procuration*.

befäl, -et, -, X commandement; ordres pl. ; konkr.

les officiers; les chefs; hafva, föra av öfver

'h asplreradt h. F familjért. P lägre språk. X mindre brukligt. ee) teknisk term, An sjöterm. 24 militärisk term.

Schulthess, Svensk-fransk skolorubok.

Ny uppl. 3

befälhafvare &— IA

= ru à

avoir le commandement de «. sur; comman- der; avoir sous ses ordres; innehafva högsta vet commander en chef; manskap och = la troupe avec ses officiers. -hafvare, X com- mandant; chef; 4; på handelsfartyg Capitaine de navire [de commerce].

befängd, adj. fou; extravagant; vanligare [très] ridicule; plaisant; burlesque; F absurde; det är då alltför nt F c’est trop fort. -het, se foreg.; folie”; extravagance*; X abaurdité*.

betästlla!, ir. X fortifier; bona. établir; conso- lider; assurer; = med ed confirmer par ser- ment. -ning, X fortification”. -aingskonst, X art de fortifier; fortification‘; génie [mili- taire].

begabbila!, tr. se moquer de; bafouer; railler. -ande, adj. moqueur. -ar6, moqueur; rieur: railleur. -elss, -eri, moquerie” ; F gausserie”; forbänande dérision”; ett mål för > ofta risée”.

begagnlia!, tr. 1. se servir de; employer; faire usage de; Avartill kommer den här boken att vs? quel usage fera-t-on de ce livre? kvad avs det till? à quoi cela sert-il? Aan ar glas- ögon il porte des lunettes; den här hatten kan ej rs längre ce chapeau est ‘hors d'usage; se f. o. använda. 2. » sig af, se an- vända o. Av 1; äraga nytta ar utiliser; pro- fiter de; = sig af ngns lättrogenhet abuser de a. exploiter la crédulité de qn; = sig af tillfället arr. saisir l'occasion“ [F aux che- veux]. -ad, adj. of qui a [déjà] servi, ete. ; we kläder vieux habits, -ande, (0); usage; emploi; utilisation.

begapa!, tr. regarder [bouche béante].

bege" sig, begifva‘ sig, 1. refl. se rendre; aller; w af s’en aller; partir; = i väg, åstad se mettre en route"; partir [pour]; « af ifrån ett ställe quitter; s'éloigner de; = kem rentrer [chez soi]; » ned descendre: a på flykten prendre la fuite”; « till sängs aller se repo- ser et. F se coucher; = undan se retirer; se sauver; » upp monter: = st sortir; till sjös mettre à la voile, au large; prendre la mer. 2. opers.; det begaf sig att il arriva que; il se trouva que.

beglfviiande, consentement; autorisation”; agré- ment; med hans a de son aveu; avec el. de son consentement, ets. -8R, adj. « på; adonné à; livré À; mycket âpre à; avide de. -enhet, passion” [de, pour]; penchant; incli- nation" ; disposition” alls med à ; avidité* [de]; âpreté* [A]

begjuta!, tr. arroser [t. ex. d'eau"]; = med olja oindre [d'huile*].

bografning, enterrement; nogtialigare funérailles* i pi. ; obsèques" i pi. ; ii. sépulture”.

begrafaingsiiakt, cérémonie* «1. service funèbre. -dag, jour de l'{a. d’Jenterrement. -hjälp, sub- vention pour [les] frais d’enterrement. -kassa, caisse* des enterrements «1. des frais d'inhumation‘. -kert, 6) carte”, billet de faire

part" {d’un décès]; X billet d'enterrement. -plats, cimetière: lieu d’enterrement.

bografliva?: 4, tr. enterrer atv. bn. : högtidligt inhu-

mer; faire les funérailles" de; on ensevelir ; mindre egenu. enfermer [t. ex. dans un convent |; "vs under ruinerna s’ensevelir sous les rui- nes"; sig ute på landsbygden s’enterrer, s'ensevelir en province"; F s'enfouir dans son terrier; = sina pund enfouir ses talents; här ligger -ven oftast ci-gît; här ligger en hund -ven il y a anguille* sous roche‘; -ven vua., jfr fördjupad, fürsäntt.

begrepp, -et, -, idée*; vetande NOtion"”; fattnings-

sir entendement; intelligence"; betydelse 8en8; mening acception"; allmänna = généralités" ; de första "ven af en vetenskap les premières notions; göra, bilda sig ett AA om ini. se douter de; soupçonner; vani. se faire une idée de; juger de; icke ha ngt « om ngt n’avoir pas d'idée”, starkare pas la moindre notion de qe; efter mitt oha selon moi; à mon sens, avis el. point de vue‘; kort « résumé; précis; sommaire; rara, stå : att aller: être sur le point de; avoir l'intention" de; starkare être en train de.

bogreppsifürvirriag, -förväxling, confusion” d'i-

dées".

begriplla”, fr. comprendre; säta sig in I ngt CONCE-

voir; bestigt fatta saisir. -lig, adj. compréhen- sible; matt att förstå intelligible; tyaig clair. -Hgtvis, adv. comme de raison”; bien entendu: naturellement ; évidemment.

begrundila!, tr. peser; considérer; réfléchir à,

sur; songer à; méditer sur. -An, -ande, consi- dération”; réflexion’; méditation‘; examen. -ansvärd, adj. digne d’une sériense attention, de mûre réflexion, etc.

begrâtat, tr. pleurer [sur]; nästan blott em saker

déplorer; » sina föräldrar pleurer [la perte de] ses parents.

begränslla!, tr. borner; limiter, båda sfr. bildl. :

terminer; circonscrire mest bildi. ; ofta restrein- dre [à]; Alperna « Italien i norr l'Italie est bornée au nord par les Alpes". -ning, [déflimitation*; limites” bi. ; bornes" pi.; cir- conscription*.

begynnila?, tr. o intr. commencer [à a. de];

a med att c. par [t.ex. se plaindre]; se mettre à; ouvrir [+ ex. un cours]; entamer [t ex. une discussion]. -ande, p. a. qui com- mence; naissant. -ar6, commençant, -e° ; lsht teat. débutant, -e*. -elss, commencement. -elsebokstaf, [lettre*] initiale’; stor [lettre] capitale’ «. majuscule‘; liten « [lettre*] minuscule”.

begå?, tr. commettre [:. ex. un crime, une faute,

une sottise |; rv ett fet, en dumhet, m. m. ofte faire; fra célébrer; fêter; = en orättvisa mot ngr faire une injustice à qn; = nattvarden célé- brer la cène; communier.

begåfllning, 1. degåfvande, skänker dotation* ; pré-

* feminin. 2 (efter s. el. adj.) maskul. och femin. 1,2,3,4 ner verb angifrer dess büjuing. (a) pärmast motsv. (0) omskrifves.

begåfva — sent; don. 2. via. dons m. de la nature; skicklighe: Capacité"; själsanlag talent{s]; paturlig = aptitude". -val, tr. 1. « ngn med ngt faire cadeau (i högre stil présent) à qn de qe; don- ner qe en présent, något F en cadeau à qn; ngn rikligt van. combler qn de présents. 2. via. douer, doter [de qe]; absoi. [2nycket] avd de talent; heureusement «1. très bien doué; han är icke ad atv. il n’a pas de moyens.

begär, -et, -, désir; ofta envie‘ [efter ngt de qe]; brinnande a ardeur'; avidité*; soif"; lusta appétit; isht bidr. convoitise* ; känna = efter éprouver le désir de; vara slaf under sina être l’esclave de ses passions"; kufva sina AA 8e vaincre soi-même. -4?, tr. hysa begär SOU- haiter; désirer; starkaro avoir envie‘ de; fram- ställa en begäran demander {qe à qn}]; forärs exi- ger; réclamer; du skall icke « din nästas hustru tu ne convoiteras pas la femme de ton prochain. -an, demande*; requête*; pri- ère” ; starkare réquisition”. “8188, se begär. begärlig, ad). om varor recherché; couru; de- mandé ; goûté ; om person aVide Le. ex. de nou- velles*]; mindre starkt désireux [de]; wa blic- kar regards avides «. pleins de désir(s]. -het, egenskap att vara begärlig, eftersökt faveur”; vogue”; glupskbet avidité” ; ofts empressement; fr begärlig. -t, adj. avec avidité* «1. em- pressement ; avidement.

behag, -et,-, 1. plaisir; satisfaction”; volonté" ; désir; bon plaisir; gré; finna = à ngt trou- ver [du] plaisir à qe; se plaire à qe; vara ngn till a plaire à qn; efter a à volonté”; tant qu’il vous plaira ; ofta à discrétion; ora comme il vous plaira; efter sitt Av à son gré et. choix; à sa fantaisie, 2. grâce* ; douceur"; amabilité” ; aménité”; élégance ; attrait; fôre- trädosvis om kvinnor Charme mest i pi. ; nyhetens Av attrait «1. attraction" de la nouveauté; mens gudinnor les Grâces*. -a!, tr. o. intr. plaire, convenir, agréer [à qn];tiifreasstütis contenter; intressera toucher; göra ngn till viljes COmplaire [à qn]; om ni wr s’il vous plaît; si bon vous semble ; Avad sf qu’y a-t-il pour votre ser- vice? que désirez-vous? hvad befalis plaît-il? vous dites? vous disiez? som ni ar comme il vous plaira. -fuil, adj. plein de charmes, de grâce”, ete.; charmant; gracieux. -lig, adj. agréabfe; ijur doux; intagande Charmant; bekväm commode ; treñig confortable ; i « tid à temps; à propos; en temps utile «. opportun; pd tid i ambets. o. jurid. stil POUT et. à un temps illimité «1. indéterminé. -lighet, agrément; charme; grâce"; douceur”; jfr behag. -sjuk, adj. désireux de plaire; coquet. -sjuka, manie* de plaire; coquetterie*.

behandilla!, £r. vani. traiter; handtora ofta manier; travailler; sköta afv. s'occuper de; soigner; gérer; = ngn som vän traiter qn en ami. -Ing, vani. traitement; conduite” [envers qn];

35

— behöflighet handterande manipulation”. -ingssätt, manière” de traiter; utv. [mode de] traitement.

behjälplig, adj., vara ngn à ngt aider qn à faire qe; assister «. seconder qn à faire qe; se hjälpa till.

behjärtilal, tr. prendre à cœur el. mindre starkt en considération”; jfr beakta. -ad, adj. brave; de cœur; courageux; beslutsam déterminé. -ande, [prise* en] considération‘; compas- sion" ; intérêt. -ansvärd, ad). digne de consi- dération”, er. ibi. de compassion". -enhet, cou- rage; bravoure‘ ; résolution”.

behof, -vet, -, vaul. besoin ; starkare afv.exigence”; nécessité*; noa panvreté*; ofta tout ce dont on a besoin; salt är för alla ett à le sel est une chose de première nécessité; efter selon l’exigence*; suivant le besoin; vid Tôrefallande A le cas échéant; en cas de besoin «. de nécessité‘; af vet påkallad nécessaire; detta behåller jag för mitt eget a je garderai cela pour mon usage parti- culier, ofta pour moi; vara i A «af, se be- Rôfva.

behåll, 0561. réserve; ini, restant; hafva i rv ofta avoir encore «. de reste; conserver; i godt ofta bien conservé: endast om lefvande varelser SAÏn et sauf; om saker intact. -af, fr. val. garder; kvarhålla retenir; tenir; conserver; se vidare bibe- hålla; + fältet demeurer maître du champ de bataille”; det namnet fick han sedan = le nom lui est resté. -are, réservoir; récep- tacle; vattenbehäliare citerne”. -6R, adj. återstående de reste; väl — bien conservé; intact; om lefvande varelser sain et sauf; en bonne santé; välbärgad à son aise‘; aisé: han är a Karl utv. il est au-dessus de ses affaires”. -ning, förråd réserve"; återstod reste (fonds qui demeurent en caisse‘); excédent; vinst revenu; ren =, netiton produit net; han har en a af 100 kronor il a 100 couronnes de boni; kan har 100 kr. i ren av på affären tous frais dé- duits, l’affaire* lui a rendu 100 ce".

behäftad, adj. atteint, ofta affecté [t. ex. d’un mal, d’une maladie]; «» med fallandesot, gikt épileptique, goutteux; vara w med atr. être sujet à.

behändig, adj. vig agile; fntig souple; subtil: ibi. fin; rusé; om sak = sinnrik ingénieux; bekväm commode, -het, agilité"; adresse”; dexté- rité”; souplesse ; subtilité*.

behänga?, tr. garnir; revêtir; couvrir; orner; [se] parer, atta mea de.

behärskila!, tr. régner sur; gouverner; maîtri- ser; dominer [sur]; ini. contenir; » sitt ämne posséder son sujet; être maître de son sujet; sina lidelser dompter, maîtriser ses pas- sions”; vs af sina lidelser être en proie à ses passions’. -are, af ett land SOUVETAÏN ; Av af sina passioner m. m. Maître.

behüflig, adj. nécessaire: [ce] dont on a be- soin; hôgst urgent. -het, nécessité”.

ch aspirerad: h. F familjärt. P lägre språk. X mindre brukligt. 3 teknisk term. L sjöterm. X militürisk term.

behofva : ' L — 36 —

en =

behötvlla?, tr. van. avoir besoin de; falloir (il faut, fallait, etc.); fordra demander; récla- mer; hur lång tid -er man för att komma dit? combien de temps faut-il pour y aller? -ande, adj. pauvre; nécessiteux; starkare in- digent; F gneux. -as?, falloir: être néces- saire; Avad behöfs det? à quoi bon? à quoi cela sert-il?

behörig, adj. om person compétent; qualifié; ibl. Capable; om sax requis; nécessaire; perti- nent; dû; i = form en bonne [et due] forme; han erhöll sin wa andel van. il reçut la part qui lui revenait. -0n, adv. jurid. o. administr. dûment; en bonne [et due] forme; légale- ment; 1 anm. convenablement; comme il faut. “het, compétence”; iv. convenance"; ddaga- lägga sin = ur. légitimer son pouvoir; se légitimer.

beifrllal, tr. tala emot déclamer, starkare tonner contre [qn el. GC]; en öfserträdelse, ett lagbrott dénoncer; poursuivre en justice”; incrimi- ner; signaler aux autorités”. -an, anmäla till laga Av 8e beifra.

bejaka!, tr. répondre affirmativement e. [que] oui à; ofta affirmer ; erkänna reconnaître.

bekajad, adj. se behäftad; utv. « med ohyra plein, rongé de vermine"; vara illa = être

dans une fåcheuse position a. situation; F être dans de beaux draps. |

bekant, I. p. a. 1. connu; kunnig, bemmastadd fa- miliarisé [avec]; au courant [de]; om det blir À si cela se sait; om det blir à [att] si l'on sait a. vient à apprendre [que]; denna person är mig % je connais cette personne; jag skall göra er = med honom je vous ferai faire sa connaissance; ha sig = savoir; it. connaître; han är mycket a i familjen il est fort lié avec la famille. 2. allmänt A om person COnnu [partout ei. de tons]; om sak no- toire; public; berömda renommé; som a är [comme] on [le] sait [bien]. II. subst. böjar som adj. Connaissance"; en a till mig, en af mina va une de mes Connaissances; vaal. UN de mes amis. -göra?, tr. faire savoir; procla- mer; promulguer; annoncer; publier; gm an- slasafficher. -gürande, s. publication"; procla- mation"; in. annonce”; divulgation*. -skap, -en, -er, Connaissance* [om, med de]; tortrotig a atr. intimité‘ [avec]; göra med ngn faire la connaissance de qn.

bekika!, tr. (©) ; ii. lorgner.

beklaglla', tr. plaindre; starkare déplorer; im. re- gretter; = ngns sorg faire ses compliments de condoléance[s] à qn; jag ar ofts [que] je vous plains! « sig för (hos) ngn öfver ngn se plaindre à qn de qn. -ande, s. plainte"; regret; ii. [compliments de] condoléance ; sorgens = undanbedes vani. on ne reçoit pas de visites“. -ansvärd, adj. om person vanl. à plaindre; pauvre framför subst.; om sak déplo- rable; fâcheux; on«